Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Mademoiselle de Sombreuil, en lögnsägen i franska revolutionens historia af Ad. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hommes de proie ou les crimes du comité de surveillance, om
h vilken Bâchez och Roux, som omtryckt den i bd. XVIII af
Histoire parlementaire, säga att den »är en samling af alla
legender, som voro i omlopp om septemberdagarne, och bär prägeln
af den ytterligaste öfverdrift». Här förekomma många, mer eller
mindre trovärdiga detaljer från de olika fängelserna, men ej ett
ord om Casotte eller om Sombreuil: författaren hade om dem
intet att berätta som passade i stycke.
Mercier omtalar sjelfbelåtet i förordet till Le nouveau Paris
(T. I—VII. Paris, An VII), att professor C. Fr. Cramer i Kiel
om hans år 1781 utgifna Tableau de Paris sagt, att alla lärde
skulle råka i hänryckning och alle förläggare konkurrera, ifall man
upptäckte en liknande skildring af det gamla Rom. Ännu plägar
också Mercier citeras som en auktoritet. Hos honom bör man
kunna vinna trovärdiga upplysningar om septemberdagarne. Ja,
ganska riktigt, han har åt föngelsemorden egnat adertonde kapitlet
i första bandet. Man har funnit att han bekräftar uppgifter, som
äfven finnas annorstädes, och man har naturligtvis gladt sig åt
vitnesmålens samstämmighet. Men, man har icke märkt att
prat-makaren Mercier, Louis-Sébastien, afskrifvit sitt adertonde kapitel
från Roch Marcandier, afskrifvit ordagrant hvar enda bit, äfven
der han uppträder såsom ögonvitne. (»Jag såg trehundra
väpnade män exercera i Luxembourgträgården, på tvåhundra stegs
afständ från fängelsegården i Carmes, der man massakrerade
pre-ster.») Efter detta måttliga afskrifningsbesvär utbrister den
oförsynte besten: jag har ej styrka längre att skrifva.
För att göra historien om detta literära bedrägeri
fullständig, torde jag böra tillägga att utgifvarne af Mémoires sur les
prisons afskrifvit, dels i förordet dels i bilagor, hvad Mercier
plagierat från Roch Marcandier.
Sådan är den stora auktoriteten Mercier, som så noga kände
sitt Paris och allt hvad der händt. Och på samstämmiga
vitnes-börd af detta slag hafva många legender i revolutionshistorien
grundats. Här torde vara lofiigt att upprepa intendentens klagan
i Voltaires Chariot ou la comtesse de Qivry:
Dans votre basse-cour on s’obstine ît le croire;
Et voilà justement comme ou écrit l’histoire.
År 1797 utgaf Bertrand de Molleville, som varit Ludvig XVI:s
minister, Mémoires secrets pour servir à l’histoire de la dernière
année du règne de Louis XVI. Under septemberdagarne var
han gömd i Paris; dag för dag fick han af sin förskrämde värd
underrättelser om tilldragelserna. Först mot midten af oktober
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
