Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Mademoiselle de Sombreuil, en lögnsägen i franska revolutionens historia af Ad. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sakrerna (A Journal during a resuknce in France from the
be-ginning of august to the middle of septetnber 1792. By John
Moore, M. D. A new edition oorrected. In two volumes.
London 1793). Födande dag gick han, i sällskap med en bekant,
till Abbaye, ooh såg omkring ett par hundra personer st& som
åskådare utanför fängelsets port. Han mötte sedermera en hop
folk, om hvilken man ber&ttade honom, att den företräddes af
prinsessan de Lamballes hufvud som bars p& en pik, och han
fiek om mordet p& drottningens väninna höra uppgifter, som »ej
Uta sig återgifvas». Man kan lätt föreställa sig, med hvilken
ifrer han skulle uppsamla ocli anteckna hvad han vidare erfor
om tilldragelserna i Paris, som han lemnade den 4 september.
Under den ganska långsamma resan upp till Calais fick ban
kännedom om massakern i Versailles på flngarne från Orléans; den 3
oktober antecknar ban Cazottes räddning genom dottern, hans in*
st&llelse inför kriminaldomstolen af 17 augusti, dom och
afrätt-ning. Den 10 oktober återkommer han till Paris, midt upp i
debatterna om septemberdagarne och ansvarigheten för dem. Man
ser af dagboksanteckningarna, att dessa fasansfulla händelser ofta
återkommo i samtalen med hans vänner och bekanta i Paris; han
berättar nya detaljer, såsom om Malteserriddaren Bertrand,
hvilken frikänts af Maillards domstol i Abbaye den 7 september.
Först i böijan af december lemnade han Paris, och återvände till
England vid midten af månaden. Han har emellertid intet att
meddela om m:lle de Sombreuils modiga och lyckosamma
handling. Antingen har han intet hört om denna detalj; eller ock
har han ej ansett sig hafva någon synnerlig anledning att
om-förmäla den. Den var i och för sig sjelf enahanda med Cazottes
oeb dennes dotters historia; men denna senare hade fätt cn tragisk
epilog, då en laglig domstol offrade en oskadlig gubbe, som
sep-tembermördarne fckonat.
Helen Maria Williams anlände med moder och systrar till
Paris dagen före federationsfesten 1790. Hon gjorde då det löftet,
att om hon någonsin skulle känna sig frestad att knota mot ett
oblidt öde, lägga i den andra vågskålen hågkomsten af detta
*kanske det sublimaste skådespel, som uppförts på denna jord»
(hennes första bref från Frankrike). Till den dagen vände
hennes sorgsna tankar tillbaka, när hon två och ett halft år senare,
den 25 januari 1793, från Paris skrifver hem om
septembermassakrerna och om Ludvig XVI:s afrättning. Om hon än här som
annorstädes moraliserar för mycket och beskrifver för litet, är
likväl hennes tystnad om en så utomordentlig, så exempellös de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
