Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Mademoiselle de Sombreuil, en lögnsägen i franska revolutionens historia af Ad. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans medfångar, familjen Sombreuil inräknad, är 1794 icke visste
nigot derom?
Samma tystnad från m:lle de Sombreuils ooh hennes
vänners sida följande är, dä hon af Nationalkonventet begärde ett
penningnnderstöd. Rapport öfver hennes ansökan afgafs 17
ven-tösc år III (7/3 1795) af deputeraden Jean-Baptiste Piette. Det
var naturligtvis af sökanden sjelf han inhemtat alla de
omständigheter, som han åberopade för att beveka konventsledamöternc;
men här förekommer ej någon antydan på det sedermera så famösa
glaset, ehuru det är påtagligt att Piette eller den, som förestafvat
hans ord, snarare lade till än tog ifrän, och ehuru i detta
ögonblick, midt under thermidor-reaktionen, de tokigaste historier funno
villiga öron.
Jag sluter häraf, att m:lle de Sombreuil ännu år 1795 icke
visste af, att hon i Abbaye — med eller utan »tvekan» —
druckit ett glas blod den 3 eller 4 september 1792*.
Piette vann emellertid sitt ändamål: m:lle de Sombreuil fick
en pension å 3000 francs. Men detta resultat passade icke
riktigt bra för några af revolutionens historieskrifvare. I Nouvcllc
biographie des coniemporains — utgifven af Arnault, f. d.
ledamot af Institutet Jouy, ledamot af Franska akademien, Norvins,
kejsar Napoleons biograf, med flere — omtalas (T. XVI, 1824)
att Piettes »allvarliga språk» vardt för honom olycksbringande:
ihao stäldes inför revolutionsdomstolen, dömdes till döden och
afrattades vid 76 års ålder». Eftersom Piette var född 1747, bör
således straffet eller hämnden för hans välmening mot m:lle de
* Hvilken är den rätta dagen? Ofverste Monros uppgift är alldeles
otvetydig: han skrifver på qvallen den 4, att han föregående afton före
kl. 9 bevitnat Sombreuils frigifvande. Alex. Sorel säger, att enligt
markisinnan FausseLendiys vitnesbörd Sombreuil frigafs på förmiddagen den
4; men jag kan icke af hennes berättelses ej rätt klara sammanhang se
annat, än att hon menar den 3.
Hvad angår anteckningarna i fång1i6tan, som Maillard hade framfor
§ig, och der han med orden »död» eller n frihet» angaf utslaget, så lär
det vara visst, att de delvis blifvit gjorda efteråt, och att dess uppgift
om 4 sept. for såväl Cazotte som Sombreuil icke torde få tagas för säker.
** Arnault blef vid den andra restaurationen utesluten ur Institutet
och landsforvist, kanske mindre derför att han under de Hundra
da-garne slutit sig till Napoleon, än för ett och annat hvasst epigram. Efter
några år kunde han vända tillbaka, invaldes i Franska akademien och
blef Hess ständige sekreterare. Hans tragedier torde vara glömda, men
icke så Souvenirs dyun sexagénaire, der han i sarkastiska qvickheter om
«ne samtida täflar med, kanske öfverglänser Beugnot — Jouy är
författare till den af C. H. Ankarsvärd på ^renska öfvejroitte skriften flforalcn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
