Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Operarevy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Operarevy
af
Volontaire.
Ouverture: Marcia fúnebre.
K. Operan: Repriser af Gounod (Faust, Romeo), Verdi (Aida, Ernani),
»Kronjuvelerna», »Fidelio», »Nordstjernan», »Carmen», »Leonora»,
»Don Juan», »Faust». — Oselio-repris.
* Scenska* teatern: Fransysk, dansk, norsk och finsk sång.
Vasatmtern: Kaptener och sjökadetter, tvätterskor och eocotler, en
(liten) hertig.
K. Operan började spelåret 1889—90, visserligen med
åter-stäldt riksdagsgage, »dalupproret» till trots, men ack! blödande
af mänga och svårersättliga förluster.
Robert Ohlson hade redan under förra arbetsåret lagt sitt
hufvud till ro.
Det var en storhet — i det lilla. Visserligen utförde han
under en nära 30-årig tjenstetid flera stora partier, ja
hufvud-roler, såsom Rossinis Figaro, Mitou i Kungen har sagt det, Erik
i Vermländingarne, samt sist men kanske främst Beckmesser i
Mästersåogarne, men hans storhet låg dock i hans samvetsgranna
utförande af sekundära roler, dessa af tusen olika slag, än grefve
Fredrik i Mignon, än bonden Thiebaut i Vill ars dragoner, än
markis de Corcy i Postiljonen, än leksaksarhetaren Miller i
Ntirn-bergerdockan, i alla karakteristisk, fyndig, liflig, intresserad. Men
kanske än större saknad väcker han i än mindre partier, dessa
»nödvändiga onda», som kallas fyllnadspartier och som väl gifna
knappast märkas men dåligt framställa kunnq, skäipm^ eu h$l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
