Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Operarevy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den första af höstens abonnementsaftnar upptog repris af
Leonora, Donizettis gamla halta seria, som nu måste fram som
ÖdmanpiedestaL Dock var hr ödmans Fernando bättre 1886—
87. Han forcerade nu för mycket och uraktlät använda svart
timbre i tredje finalen, der nu hans ljusa röst, så maltraiterad
som der skedde, gaf partiet en käringaktig trätlysten bismak i
denna final. Vi veta hvarför hr ödman fruktar använda le
timbre sombre, han erinrar sig Duprez och hans öde. Men Duprez
använde den alltid, det var hans manér för att ge en af
naturen icke heroisk rö3t nödig intensitet, hvilket excellent lyckades
den utmärkte artisten, men — — några år blott. Någon gång
och på passande ställe använd, har hr Odman deraf intet att
befara. Den sköna romansen i C skämdes numera något af hr ö:s
olyckliga manér att alltid crescendera en uppgående tonföljd, ej
belier var denna afton det höga C:t tillräckligt förberedt, man
märkte registerolikheter, något som annars hr ödman är en
mästare att villa bort. Prestationen, som oaktadt våra
reservationer fortfarande i många fall är mästerlig, hyllades outreradt, spe
cielt af de damfullsatta 4:de och 5:e raderna, der hr ödman
har sina feminina Pappenheimare, som arbeta med händer och
fbtter på ett sätt så storartadt att Edison skulle bli tröstlös
öf-ver all den kraft dervid går förlorad ej mindre än öfver
hafs-vågornas. Den öfriga publiken hade rätt muntert åt detta
frispektakel, som ej saknade sina primadonnor, af hvilka en lär
efteråt ha svimmat, en annan afförts till Konradsberg, om man
flr tro de väntande ungherrarne, som stå i vägen i
operavesti-bulen vid utgåendet — men det bör man nog icke.
Leonora öfversteg totalt frk. Jungsledls hittills nådda
ståndpunkt. Hvad tänka vederbörande på som så forcera en af den
nyare uppsättningens bästa löften,* som icke kan undgå att deraf
taga skada, särdeles som hon får uppträda i snart sagdt hvarje
opera, således afton efter afton. För Leonoras svåra bravurrol
har heones röst ännu ej nödig metall och koloratur, föredraget
bvarken glan9 eller styrka, spelet likaså, ehuru det vår rätt snällt
inöfvadt. För att vara af en så ung konstnovis var
prestationen dock ganska vacker och några veka moment, särdeles i
slutet, kommo rätt illusoriskt till sin rätt. Med tiden bör frk. J.
• Med anledning af fröken Jungstedts uppträdande på
publicist-klubbens Dyårsfest lofvade utg. af Dag. Kr. att han skulle söka förmå
Voiont&ire saga något vackert — och ett af den nuvarande
operauppsätt-ningens »bästa löften», det är ju vackert så, äfven om Volontaire, sin
▼na trogen, flätar rosor med törnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
