Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Franska insatser i svenska kulturen, af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Franska insatser i svenska
kulturen.
När den vesterländska kulturen undan
folkvandrings-barbarerna öfverger det gamla Latium, slår den ner sina
nya bopålar i Galliens bördiga jord. Orsakerna till, att
Frankernas rike sålunda blef arftagare af Rom, voro många.
Redan 600 år före Kristus hade Grekerna anlagt
ny-bygget Massilia, som sedan blef Marseille, och från denna
härd spridde sig norrut genom afläggarne Narbonne, Arles,
Toulouse, smaken för mildare seder, kunskapen om
åkerbruk, med vinrankan och oliven, byggnadskonst,
metallberedning, mekanik, befåstningskonst. Och äfven
vetenskaperna, filosofi, geografi, grammatik och medicin odlades
i det södra Gallien i sådan grad, att på Augusti tid
Ro-marne hellre besökte Massilias talarskolor än Athens. Det
var sålunda icke något barbarland Caesar eröfrade, utan
Gallien blef snarare upptaget i den romerska unionen
såsom en bundsförvandt som en gång till och med kämpade
under örnarne mot den gemensamma fienden Karthago.
Men äfven den gamla keltiska befolkningen i mellersta
och norra Gallien innehade vissa förutsättningar, som gjorde
dem mottagliga för en högre kultur. Gallerna hade
nämligen vid eröfringens tid sammanslutit sig i små samhällen
med öppna byar och befästa städer, hvilkas
byggnadssätt Romarne beundrade; hade anlagt vägar och broar,
idkade flodfart, forstodo metallberedning och slogo mynt.
Jordmånen var sålunda beredd att mottaga romarkultu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
