Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Franska insatser i svenska kulturen, af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Anmärkas bör, att vid denna tidpunk det var mer än
ett rykte, att de protestantiska kurfurstarne ämnade erbjuda
Gustaf Adolf kejsarkronan.
Gemensamma intressen återstälde dock snart det goda
förhållandet, och efter Gustaf Adolfs död mot krigets slut,
finna vi de franska och svenska trupperna i god sämja
förhärja södra Tyskland med eller utan några bestämda
planer.
Som bekant blir Frankrike icke utan sin belöning vid
vestfaliska freden, utan det är då det sedan så omtvistade
Elsass reunieras under franska kronan.
Drottning Kristina visar sig strax i början af sin
regering såsom den mest hängifna beundrare af Frankrike och
fransmän. Föreslår att utnämna sändebudet de Bregy till
kansler, och uppdrager åt honom att värfva tre hundra franska
adelsmän till sitt hedersgarde.
Hon deltager äfven något i Frondens strider, skänker
Mazarin ett krigsskepp och förlänar Richelieus efterträdare
fri disposition öfver de svenska trupper, som blifvit försatta
i overksamhet efter vestfaliska freden. Genom den berömde
Chanut inkallar hon franske lärde, såsom tidehvarfvets
störste filosof Descartes, den lärdaste af de lärde Claude
Saumaise, jämte de mindre stjernorna Huet, Bochart, Naudé.
Mindre lycklig i valet af gunstlingar, råkar hon att till
förtrogen välja den något äfventyrlige Bourdelot, som förr
varit läkare hos prins Henrik af Condé, och nu i Sverge
på ett störande sätt inblandas i rikets angelägenheter, tills
han af det allmänna hatet måste lemna landet.
Men drottningens rörliga sinne vände sig snart från
Frankrike till dess fiende Spanien, hvartill förnämsta
drif-fjädern en viss Pimentelli synes ha varit. Försummade
och kränkta lemna fransmännen Sverge, hvilket dock icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>