Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Franska insatser i svenska kulturen, af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det lilla landets anseende varit mycket stort. Axel
Oxen-stjerna hade blifvit lysande mottagen i Compiégne och
Richelieu hade aflagt visit hos honom i Paris; Carl X
såsom prins hade besökt Paris; hertigen af Bouillon studerar
krigskonsten i Gustaf Adolfs armé; Johan Banér hade
kommenderat vid sidan af en Guébriant, och Wrangel vid
sidan af Turenne; Axel Oxenstjerna befaller sin son Johan
att svara franska ministern D’Avaux på svenska, om denne
skulle behaga tilltala honom på franska och icke på latin,
och Ludvig XIV titulerar Magnus Gabriel De la Gardie
»min kusin.»
Frankrike hade emellertid presenterat Sverge för
Europa, och Sverge hade dragits in i de stora förhållandena.
Från det förhärjade Tyskland hemfördes bibliotek,
konstverk och brandskatter, men de frigjorda tyska
protestanterna hade ingen annan andlig föda än Luther att bjuda
på. Det blef sålunda från det katolska Frankrike, dit
kulturen flyttat, som det aflägsna norden skulle hemta sin nya
bildning.
Descartes’ och de andra lärdes personliga närvaro i
Stockholm torde dock icke ha utöfvat någon väckelse på
svenska vetenskaperna, då dessa herrar hufvudsakligen
användes att illustrera hofvet och konversera med drottningen.
Men detta hindrade icke att cartesianska filosofien, tviflets
och pånyttfödelsens ande snart skulle herska vid
universiteten. Dock icke utan långa och heta strider, så heta att
presterskapet vid 1686 års riksdag helt enkelt begärde
förbud mot förkunnandet af Descartes’ läror, något som
kunglig majestät den gången icke vågade bevilja. Lärjungarne
Stenius och Bilberg i Upsala samt Rydelius i Lund fingo
derför ohejdadt predika de nya lärorna som under nästa
århundrade framkallade samtidens största
naturvetenskapsmän.
I litteraturen finna vi Georg Stjernhjelm, cartesian, bilda
sin form efter Boileau och Malherbe, gifvande alexandrinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
