Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Franska insatser i svenska kulturen, af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl XII värden ryggen åt vestra Europa och går att
fördjupa sig i Rysslands ödemarker, uppfyllande sin mission
som gränsvakt mot Asien.
Men Ryssland har samtidigt utträdt ur barbariet och
ingått i de civiliserade nationernas led, och dermed har
Sverge likasoin Polen upphört att ega någon politisk
mission, hvarför de båda forna stormakterna falla bort ur
historiens utvecklingskedja såsom derstädes obehöfliga.
Och derför är hela sjuttonhundratalets svenska
utrikespolitik en anakronism, bundsförvandtskapet med Frankrike
ett understödstagarens beroende af mecenaten, ätföljdt af
förödmjukelser och icke så litet korruption.
Frihetstidens fria konstitution ansågs vara en skänk
af Frankrike, om också icke de fransmän, som svärmade
kring Karl Xll:s högqvarter kunna bevisas ha ingripit i
monarkens blodiga öde eller i utgången af tronföljarevalet ;
och än i dag håller man före, att det starka konungadömet
efter 1772 hade sitt bästa stöd vester om Rhen, om det
icke rent af hade sin upprinnelse i hertigen af Choiseuls
planer till verkställandet af en statskupp i Stockholm redan
1768. Omöjligt är det icke och det är kanske till gengäld
för handräckningen, som vi finna Gustaf III straxt vid franska
revolutionens utbrott redobogen att göra något för sin
af-satte vän Ludvig XVI. En allians med Ryssland ger honom
nödigt lugn att resa till Aachen, der han sammankallar de
franska emigranterna och utvecklar för dem en plan att i
Xormandie landsätta svenska och ryska trupper, hvilka
derifrån skulle marchera till Paris. Förmyndarstyrelsen, som
följde på Gustafs död, nödgas erkänna franska republiken
som genast återgår till subsidiesystemet.
Vid anträdet till regeringen är Gustaf IV Adolf ännu
Frankrikes vän, men efter en resa till Baden, der han
besöker emigrantkretsar, fattas han af detta osläckliga, sjukliga
hat mot Korsikanen som öfvergår till dårskap efter mordet
på hertigen af Enghien. Nu afbrytas alla diplomatiska för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
