Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett experiment, som alltid måste vara af någon nytta för den
egna utvecklingen och som upprepadt, sedan isen en gång
är bruten, måhända — nota bene med något värdefullare
för-söksobjekt — till på köpet småningom kan vänja den
half-eller illitterata bourgeois-publiken, som anger tonen för
teaterbesök, vid en kärnfullare föda — således en mission i
konstens höga tjenst. Och då kunde ju naturligtvis inte de, som
vid denna scen skola representera det högsta konstnärliga
samvetet, insigten och kritiken, säga annat än ja och amen.
En repertoar öfvervägande af sådant skrot och korn som
»En räddande ängel», »Småflickor», »I telefon», »Mellan fyra
ögon» etc. kan ej häller, sjelfklart nog, på längden tilltala en
artist med intelligens, talang och ambition, men att låta en
så stor och under nuvarande förhållanden ovanligt stor fond
af friskhet och saftigt humör ligga relativt obegagnad är
orätt både mot sig sjelf och konsten. »Söta» skådespelerskor
fins det alltid tillräckligt för att grosshandlarsocietetens herrar
och damer kunna få impuls till nödtorftig lyrisk flygt upp
öfver sitt hvardagslifs kälkborgerlighet. Men på det område,
dit fru H:s begåfning otvetydigt pekar, skulle det kunna finnas
uppgifter, egnade att tillfredsställa äfven den mest granntyckta
konstnärsambition och der skulle ett verkligt stort artistskap
kunna förvärfvas och risken ej vara stor att fort och lätt bli
stäld i skuggan af en annan.
Som experiment betraktadt slog försöket med titelrollen i
Dora vida ofördelaktigare ut än det ej häller fullt lyckade i
Shakespeares, af hr Hillberg inöfvade »Så tuktas en argbigga».
Med fru H:s begåfning, rutin och energi var dock hennes Dora
naturligtvis långt ifrån fullständigt underhaltig. Hvad de
lugnare partierna af rollen beträffar, var hufvudfelet bristen på
verklig individualisering. Det var samma unga flicka, som i
den och den föregående rollen, samma unga intagande fru,
som i en tredje och fjärde roll. I situationerna af starkare
känslor verkade åter det hela alldeles för artificielt. Mimiken
är ej smidig och rösten ej varm eller mjuk nog att tolka
växling och djup i känslostämningarna. Den hesa klangen i
denna senare liksom vissa af fru H. gerna tillgripna
hufvud-ställningar och ögonknipningar göra föga verkan och lemna
en vanligen oberörd. Det är ej med fru H. som icke sällan
med fru Bäckström, hvilken i parentes sagdt också lär ha
spel t Dora, att, fastän hon har så mycket emot sig, hon i
dylika stunder liksom växer och griper åskådaren oemotstånd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
