Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Arbetarfrågan enligt engelska och enligt tyska synpunkter, af Kr. Winterhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättigheter eller att afiägsna sådana hinder, hvilka stå i vägen
för t. ex. frivilliga organisationers uppträdande såsoin juridiska
personer. Däremot undviker man som redan sagdt så mycket som
möjligt alla sådana lagar, hvilka åsyfta ett positivt ingripande i
individens eller samhällsklassens enskilda angelägenheter. Intet
folk torde häller i sådan utsträckning som det britiska äga en
endast på sedvana bygd rättspraxis. I otaliga fall fäller den en*
gelske domaren utslag ej enligt lagrum, emedan sådant ej
förefinnes, utan enligt ofta endast lokal sedvana, hvilken styrkes
genom vittnesmål. Det heter i en nordisk folkvisa, att »denna
visan har gjort sig själf», och det samma kan sägas om en stor
mängd så kallade lagar, hvilka i Storbritannien respekteras lika
mycket, som om de vore skrifna lagar, statute law. Därför spela
äfven prejudikat, en så stor rol i den engelska juridiken.
Äfven den britiske arbetaren ställer sig i detta afseende å
samma ståndpunkt som alla andra briter. Han äger samma
stolthet och själfkänsla och vill ej, att man spelar förmyndare för
honom.
Helt annorlunda är det i Tyskland, där man är van, att
»klockarfar skall allting bestyra». Allting skall systematiseras
och rubriceras. Så snart en fråga dyker upp, genast skall det
stiftas en lag för den samma, och de människor, som beröras
af den, skola numreras och kommenderas i ekonomiska eller
politiska bataljoner och regementen. Man nöjer sig ej endast med
lagar, utan stiftar äfven undantagslagar. I alla förhållanden har
man vant sig vid förmyndarebkap, och tyskarnes stolthet och
själfkänsla uppresa sig ej däremot.
Hela skilnaden i åskådningssätt är träffande karaktäriserad
af Bramsen, som säger: »Den engelske arbetaren meddelar genom
sin organisation oafbrutet den engelska regeringen, hvilka
reformer han önskar; i Tyskland åter meddelar regeringen arbeUrne
hvilka anordningar man funnit det nödvändigt att träffa för dem,
i det de på förhand anses såsom alldeles oförmögna att kunna
inrätta någonting för sig själfva eller föreslå, hvad de önska skall
göras. I Tyskland är det en gifven sak, att allt skall ske
genom lagstiftningen, hvilken dock ej städse är i besittning af
någon produktiv kraft, medan i det konservativa England en mängd
förhållanden i verkligheten äro att anse såsom lagbestämda, ehuru
ordningen är tillvägabragt och upprätthållen ej af parlamentet
genom lag utan af befolkningen själf efter eget initiativ och
under verksamt bistånd från de rika och inflytelserika, från prester
och — ej minst — från qvinnor inom de högre samhällslagren.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
