Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Arbetarfrågan enligt engelska och enligt tyska synpunkter, af Kr. Winterhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetsgifvarnes något barska uppträdande! Ett tillfälligt
tillbaka-stötande, ett oförsigtigt uppträdande är stundom nog att
föranleda strid. »Fel i form blir fel i substans», som Rettle säger.
Vid grufstrejken- i S. Staffordshire 18G5 hade af arbetsgifvacne
ett sammanträde utlysts för att underhandla med arbetarnes
representanter. Dessa mottogos i ett rum, där arbetsgifvarne förut
församlat sig och tagit plats omkring ett bord; arbetarne fiogo
sig en särskild plats anvisad, och ordföranden började
förband-lingarne med följande till dem riktade ord: »Nå, karlar, hvad
ha’n I att andraga?» Denna fråga kostade distriktet en
oberäknelig summa. Hos mattväfvarne i Kidderminster uppkom stor
oro vid en gemensam sammankomst, då arbetsgifvarne påsatt sina
hattar och gått sin väg, medan arbetarne önskade att de skulle
stanna. Nödvändigt är således för att komma till ett lyckligt
resultat: lika starka stridskrafter å ömse sidor, insigt att man
genom tillmötesgående vinner lika mycket som genom krig samt
jämlikhetsgrundsatsens erkännande å arbetsgifvarnes sida.»
Att de här skildrade förhållandena beteckna den naturliga
utvecklingens gång i vår tid, torde vara otvifvelaktigt. Men kan
en sådan främjas under det tyska systemet?
Vi hafva ofvanför skizzerat hufvuddragen i de båda
systemen, hvilka onekligen äfven beteckna olika folkliga
utvecklingsförhållanden inom de båda nationerna. Frågan är nu, huruvida
de nordiska folkens utvecklingsståndpunkt är en sådan, att valet
står öppet.
Vi våga säga: Vi kunna välja! Vi äro ej dömda att tvinga
vår arbetarebefolkning in under det demoraliserande tyska
systemet, utan kunna med hopp om framgång taga England till
föredöme.
Våra industríela förhållanden äro — lyckligtvis, kan man
säga — ännu ej så utvecklade, att vi kunna säga oss känna alla
de arbetarefrågans svårigheter, hvilka inom de stora kulturfolken
sätta sinnena i rörelse. Äfven om vi haft och ha känningar af
det nya utvecklingsskedets brytningar, äro dock förhållandena
hos oss ganska enkla och lugna. Vi äro i tillfälle att kunna
ordna det mera väsentliga, utan att redan stå framför den
uppflammande lågan, som hotar att förstöra hvad som hitintills
uppbyggts. Våra sinnen och bjertan äro ej till den grad hårdnade
under den förtviflade kampen för tillvaron, just emedan
förhållandena ej blifvit så komplicerade som annorstädes. Egentlig
nöd — sådan som inom vissa utländska industrier råder bland
arbetarne — hör man mycket sällan talas om bland våra arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
