- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
352

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Musikalisk revy, af Volontaire

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så snart det elektriska ljuset ej besken honom, spelade och sjöng
med aktningsvärd ifver, eharu partiet olyckligtvis kräfvcr
deciderad tenorröst, hvadan hr K:s ganska fördelaktiga b ari ten or här
måste strejka i vissa lägen och gifva åt vissa monument en mer
heroisk än erotisk nyans, hvilket sistnämnda naturligtvis här
mest behöfts. Stockholmstidningen Figaro har med skäl påpekat,
att älskarinnepartiet i denna operett bort utföras af en Olefine
Moe (i dennas yngre period). Finhet, skärhet och barnsligt täckt
behag äro utmärkande för de unga japanesiskorna. Frk. Ekström
med sina Petterssons-tag gaf partiet en däremot svarande bastant
prägel och förverkligade för ingen del idealet af en Yum-Yum,
som helst borde framställas af en mycket ung, fin och graciös
tärna. Frk. Ekströms vackra, ehuru väl mogna apparition
hennes bepröfvade rutia samt komiska förmåga har dock
tillvunnit henne mycket bifall, hvilket väl knappast kunnat egnas
hennes sång, som i och för sig ioke var tillfredsställande,
allra-minst efter 50 representationer en snitt. Sak samma gäller
prinsen. Fru Klinger har ett behagligt utseende och ett vinnande
småleende, men också hon var ej tillräckligt ung iör sitt parti.
Frk. Johnssons figur var väl något bättre, men ej utseendet. I
cn dekorationsoperett som denna, får man lof att vårda ytan.
Flere af de unga japanesiskorna gingo väl an vid gas, men då det
elaka elektriska ljusets floder strömmade fram öfver salongen mot
scenen, fingo väl kläder och dekorationer en högre glans, men
den lefvande skönheten decimerades fruktansvärdt, ej minst därför
att man nu kom till punkt och pricka (och prickar!) underfund
med 8minkning och grimering och alla deras svarta genistreck.
I gengäld togo sig många af de unga damerna i salongen charmant
ut under strålfloderna. Och de unga herrarne blefvo vridna!

Detta vare dem obetaget. En annan sak är det, att så mänga
herrar bland denna teaters publik ej hinna urladda sig under
mellanakterna, då äfven dryckjom stör pratets gång, utan fortsätta med
sina förtroenden, sedan den nya akten börjat. En ung stockholmare
sade oss, att alla dem han hört göra sig saker till detta varit
>små-ländingar, hvilka flyga i luften om de ej få tala till (en afiägsen)

punkt», men–-men alla äro småländingar inför vår Herre,

står det i ordspråket/och det står inte ens undantag för stockholmare,
hvilket är hårdt men rätt. Icke ens frk. Petterssons härligaste
kostymer eller kupletter ha ibland förmått stäcka de pratans prat.
Qvinnan tige i församlingen och mannen i — teatersalongen!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free