- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
455

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Några anteckningar om Pariser-journalisterna, af Alvar Arfwidsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

deles gratis omnämna en god vara är mycket vackert. Men hvad
är det annat än en present till fabrikören och handlanden? —
en present, som är alldeles obehöflig och opraktisk, dä tidningarne
sjelfva ju måste existera, och de i allmänhet inte fä mottaga några
presenter.

Moralen, ja! . . . »Pariserpressen ligger i judarnes händer»,
pistår mr. Drumont i »En döende verld», en egendomlig produkt
af snille, merkantil spekulation, lögnaktighet och klerikal giftighet.
Menar han, att tidningarnes ledning ilr i händerna på judar? Då
är det ju lätt att konstatera, att endast 4 af de stora bladens
direktörer äro semiter, nämligen 3 republikaner, Joseph Reinach
(Rtfiiblviuc Française/, Eugène Meyer (Lanterne) och Camille
Dreufus (Nation) samt en reaktionär, Arthur Meyer (Gaulois).
De öfriga, mera kända publicisterna af någon inflytelse äro Wolff,
Millaud, Hector Cremieux, Catulle Mendès och Abraham Dreufus.
Ilvad för resten Arthur Mcyers Gaulois beträffar, så har den en
ytterst liten spridning i jemförelse med ett annat af rojalisternas
hafvudorgan, Soleil; Soleil utgår i omkring 100,000 exemplar,
Gaulois i blott 15,000. Vill hr Drumont deremot säga, att
pressen ekonomiskt undcrstödjes af judar, så kunna dessa helt tryggt
svara på samma sätt som inrikesministern Constans. Då man i
kammaren beskylde regeringen för att med de sekreta fonderna
underhålla reptilorganer, frågade Constans, huru det skulle tillgå.
>De stora och spridda bladen», sade ban, »äro fbr rika att låta
köpa sig, och de små sakna inflytande.»*

* ♦

*



Jag har framdragit några af pariserjournalistens förtjenster.
Men felen? frågar ni. Han har har väl också fel? Ja, gu’
bevars. Men jag har — upprigtigt sagdt — cn viss motvilja
för ofördelaktiga omdömen och dåliga epiteter mot mina kolleger

–allmänheten har deremot godt om sådana, och allmänheten

fär, såsom hittills, sköta den saken;

’ Bland regeringens ifrigaste antagonister var den dagen som vanligt
Paul de Cassagnac.

»Det är ovärdigt!» skrek han.

Emellertid fick jag af en händelse — det var i Petit Monitor universel
från januari 1871 — se några utdrag ur de i Tuillerierna funna
papperen. Der fans bl. a. qvitton på 176,000 francs, som en
tidningsut-gifrare mottagit under kejsardömets sista tid. Tidningen var Pays och
utgifvaren var Paul Granier de Cassagnac.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free