Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Moderna jordförhållanden, af Gustaf F. Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»are, då man betänker att det hufvudsakligen är den, som bär
den oerhörda, till 4 milliarder francs ärligen uppgående
skattebördan. Frankrike »åtnjuter» ju en ständigt växande
national-och kommunalskuld på 30 milliarder francs!
En vink om utsträckningen af franskt armod är uppgiften,
att nära två millioner individer — motsvarande tolftedelen af
lönarbetame — ärligen anlita offentlig barmhärtighet, under
en eller annan form, till en kostnad af 110 millioner francs.
Ogynsamt om landtbefolkningens förhållanden vittnar, att
Frankrike visserligen äger 8 millioner odlare med 10,4
millioner familjemedlemmar, men att blott 4,4 millioner af dessa
odlare äro jordegare, och att blott en million af dessa egare
besitta mer än 5 hektar, under det bevisligen minst 2
millioner af de öfriga ega sä små jordlappar, att ena hälften af dem
måste arrendera jord och andra hälften tjäna som daglönare.
Vi hafva här mellan en och två millioner fattiga och ofta
eländiga lönarbetare, hvilkas egenskap af »jordegare» vid en
hastig blick låta den franska arbetarefrågan och särskildt
landt-frågan förefalla ljusare än den är. Och att det finns
landt-elände i Frankrike till en sådan häpnadsväckande grad, beror
ej på »för hastig folkökning», eftersom den franska
befolkningen under de sista femtio åren varit i det närmaste stationär,
och industri-städerna absorberat millioner landtbor; det beror
ej heller därpå, att någon annan »naturnödvändighet» skapar
armod och hindrar det ekonomiska framåtskridandet i stad och
på landet — utan beror helt enkelt därpå, att bland de
medborgare, som öfver hufvud ega odlingsbar jord, finnas två
mycket olika stora och olika lottade grupper: en niondel af egarne,
som tar två tredjedelar af området, och å andra sidan åtta
niondelar af egarne, som fä nöja sig med femtedelen af området4".
Landtfolkets bostäder äro i allmänhet ohelsosamma, låga,
fuktiga och utan ljus eller luft. Odlarens boning är vanligen
under samma tak som stallet och ladugården med dess
gödselhögar. Rågbröd, potatis, majs, kastanier och grönsaker äro
hans vanliga föda; hvetebröd ser han sällan, och kött är
lyxartikel. Och likväl har han omkring sig massor af proletarier,
som äro värre däran: vagabonder, som fylla fängelserna och
göra laudsvägarne osäkra. »Gazette du Village» hade den
lata januari detta år under titeln »Le paupérisme dans les
eampagnes» en mycket målande skildring af hithörande miss-
* Det Öfriga odlingsbara gebitet är stats- eller kommunalegendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
