Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - Jordfrågan i Ryssland, af Wladimir Muranow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott ekonomiskt utan äfVen rättsligt öfvergå i proletärernas led.
Men det är ioke svårt att inse, att denna rent juridiska
bestämmelse är kraftlös gent emot den ekonomiska utvecklingen.
Under loppet af mer än ett fjerdedels Århundrade hafva af 120
millioner »diesiatiner», som tillhöra bönderna i det europeiska
Ryssland, ungefUr 2 millioner öfvergätt till privategendom på grund
af lagens 165 art. — en i och för sig allt för obetydlig siffira
för att kunna tillskrifva bondejordens rättsliga afyttrande något
allvarligt inflytande på bondeförhållandenas allmänna utveckling
under den gångna tiden. Följaktligen har bondejordens
mobilisering, dess koncentrering i den enes händer och faktiska
exproprierande från den andre försiggått formelt utan att beröra
principen om den kommunala jordegendomen. Om i kommunen 25
% medlemmar ega jordlotter, men inga arbetsdjur att bruka den
med så att 15 % skötes med de förmögnares hjälp och 10 %
förpaktas åt församlingens rikaste medlemmer de s. k.
»knytnäf-varne»’ (Kulak) och »kommunätarne» (mirojed) (på samma gåog
äfven landtliga ockrare) — om de rikaste landtborna till billigt
pris förpakta ett stort antal sådana jordlotter och under den
brådaste arbetstiden lega sina fattiga grannar (till största delen
hustrur, hvilkas män äro långt borta på arbete) till att slå och
skörda, så häntyder detta tämligen tydligt på, att vi hafva att
göra med en den kommunala jordens koncentrering i den
vfil-bergade minoritetens händer och en expropriation af en
betydande del af de fattigaste församlingsmedlemmarne. Skulle då den
periodiska fördelningen af den kommunala jorden, i hvilken
kommunens högsta eganderätt fått sitt uttryck, kunna förhindra
jordens olikformiga fördelning?
Frågan om den allmänna delningen har under loppet af
några år, från slutet af 1870-talet till böljan af 1880-talet, varit
föremål för en hårdnaokad partistrid i tusentals byar i Rysslands
mellersta distrikt. Från Peter den stores tid brukade hvart J2:te
—15:de år en registrering eller »revision» af Rysslands skatt*
skyldiga befolkning ega rum, i afsigt att likformigt fördela
skatten mellan alla befintliga »revisions-själar» af mankön utan af*
seende på ålder. En halfårs gosse och en åttioårig gubbe
beskattades med lika »själs-skatt». Vid samma tillffclle brukade
bönderna äfven verkställa fördelningen af jorden, hvarvid de
fördelade den mellan de befintliga »Revisionssjälarne».
Förändrin-garne i den manliga befolkningens antal och förhållande från den
ena revisionen till den andra framkallade många olikformigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
