Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - Jordfrågan i Ryssland, af Wladimir Muranow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3—5 rubel årligen pr jordlott om 3—4 diesiatiner 1. Vi kunna
tänka oss den kommunala eganderätten faststäld för beständigt
under form af ett sådant dominiam ex jure qviritium, nnder
hvilken en faktisk eganderätt i stor utsträckning bildar sig noder
form af possesio ex jure gentium, i hvilken eganderätten i hela
sin vidd koncentrerar sig. Jag skall förklara denna tanke med
ett exempel. I början af 1884 förekommo i en by i
Donau-truppernas område betydliga oroligheter, hv ar un der en skara
bönder anföll den dervarande arrendatorns och köpmannens hus.
Huset förstördes, och köpmannen räddade sig med knapp nöd
från den rasande massans förföljelse. Den ekonomiska orsaken
till detta uppträde var följande. Flertalet af bönderna i denna
by eller mer än 2/s bo redan sedan 20 år i staden
Nowotscher-kassk, men räkna sig nominelt såsom medlemmar af kommunen
och ega jordlotter, hvilka voro förpaktade åt minoriteten, som
bodde i byn och brukade jorden. Nu begagnade sig denna
majoritet af sin rätt och fattade ett kommunalbeslut om fördelning
af hela den kommunala jorden och jordlotternas förpaktande åt
köpmannen. De faktiske innehafvarne, som blefvo af med sin
jord, tillstälde ett upplopp. Men det är tydligt, att majoriteten
handlade fullständigt inom gränserna för den kommnnala rätten,
som sålunda tillåter fullbordandet af koncentreringen åf den
kommunala jorden i de stora godsegarnes händer förmedelst ett
oaf-brutet förnyadt arrendekontrakt. Om det är en person, som är
främmande för församlingen, eller en af dess egna jordbrukande
småbönder, det förändrar icke saken.
De ryska optimisterna tala gärna om det europeiska
Rysslands rikedom på fria domäner, hvilken lär skola rädda det ryska
folket från jordbruksproletariat. Men nästan alla dessa sträckor
äro belägna i den aflägsna norden, i de Olonietzska, Wologodska,
Wiatska, Piermska och Archangelska guvernementen I dessa
guvernement hafva så många fria domäner fortfarande bestånd
1 Tack vare den allmänna stegringen i priset på jord inbringa bon-
dehemmanen i de centrala bördiga guvernementen nu for tiden en liten
ränta. I de kommuner, der arrendet för jordlotterna liksom förut är
mindre än den skatt, som hvilar på dem, får den kommunala principen
sitt uttryck i tv äng abesittning’ Här ut föres fördelningen med
matematisk noggrannhet, emedan man i sjelfva verket fördelar icke så mycket
jorden som fastmer skattebördan. D$n bonde, som bortarrenderar sin
jord, måste ytterligare af sin personliga förtjenst tillskjuta den felande
summan för skattens erläggande. Men sakförhållandet förändrar sig icke
därigenom: böndernas jordlotter koncentrera sig ändå i de rike
forsam-lingsmedlemmarnes händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
