Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - En förolyckad, novell af Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Tog du ingenting deriune? sade han till sist, som
om han vaknat ur tankar.
— Tog?! sade mannen. Jag såg ingenting, som dugde
att ta*.
Och när kronofogden ingenting svarade, tilläde han:
— Jag har slitit mycket ondt. Men tagit nå*nting har
jag aldrig.
— Vet du, hvad du efter all sannolikhet får for straff?
bröt kronfogdefi ut. Han kunde ej återhålla frågan. Han
var mera upprörd än brottslingen, och hans sjelfbeherskning
var nära att svika honom.
Landsstrykaren förblef lugn och svarade utan att blinka:
— Det är dödsstraff på mord.
Kronofogden nickade och vände sig bort for att be
gagna sin näsduk.
Sedan frågade han med sin vanliga röst:
— Är du beredd att underteckna en skriftlig bekännelse?
— Ja, svarade den brottslige.
Så upptecknades nattens förskräckliga händelse, och när
ransakningen var utagerad, undergick den anklagade
dödsstraffet som en bot för sina synder.
Det var ingen, som såg något upprörande i denna
dödsdom, och Erik Boman fann sjelf, att straffet var rättvist
Vt Dagm* Krönika. X. 8-9.
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>