Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - Ett mästerverk från gårdagen, af E. v. Q.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett mästerverk från gårdagen.
En akademisk vän till den i förtid bortgångne Edvard
Bäckström håller på att utgifva hans samlade poetiska skrifter.
Det är ju i och för sig ett mycket Jofligt företag. Edvard
Bäckströms smäktande känsla och smidiga versformer ega
säkerligen många uppriktiga beundrare. Man har berättat, att
syrenen var hans älsklingsblomma. Liknar också ej hans egen
poesi syrenens gratiösa klasar och ljuft enerverande doft?
Men vi öfverlemna åt andra pennor att göra rättvisa åt
Edvard Bäckströms fina lyrik och dramatiska miniatyrinteriörer.
Vi vända oss till hans tragedi Dagvard Frey.
Det uppseende Dagvard Frey vid sitt framträdande
uppväckte var ovanligt stort och för Bäckström smickrande. Man
sade» att han med detta arbete stält sig i första ledet af svenska
diktare för scenen. Man försäkrade, att Dagvard Frey är ett
äkta konstverk, högt syftande, skickligt kombineradt, med en
diktion af sällspord skönhet. Och publiken applåderade qväll
efter qväll de blodiga scenerna, det klingande språket.
Men uthärdar också Dagvard Frey profvet af en lugn
granskning, som icke bestickes af nyhetens retning, icke bländas
af scenens och skådespelare konstens sinligt friska bilder?
Det är sagdt, att en dramatisk dikt, som icke kan
uppföras på scenen, icke heller är något verkligt drama. Mycket
sant. Men en dramatisk dikt, som icke låter sig med
framgång läsas, är alls icke en dikt, som det är något bevändt
med. Detta påstående är likaså sant.
Består Dagvard Frey äfven motprofvet att uppföras
omedelbart på själens scen, der fantasien är direktör, tanken
regissör och idealerna sitta som åskådare? Ett svar på denna
fråga, är icke utan sin vigt. Ty det kan icke vara likgiltigt,
om en tid, ett folk omfattar som mästerstycken verk, hvilka
ega blott det yttre skenet af äkta konstnärsskap och skönhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
