Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Musikalisk revy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Musikalisk revy.
Af Volontaire.
Konsertscisongen, hvilken alltid på höstarne plägar börja
ganska olyckligt, gjorde icke heller i år undantag från denna
grufliga regel. Nu som i fjol stod konserten å kungl. operan
och nu som i fjol blef det ett fiasco. Operan som
konsertlokal torde hädanefter böra ängsligt skys af herrar och damer
konsertanter — åtminstone under September. Därtill är
erfarenheten varnande nog. Jankopianotf som nu gaf konserten,
fortjenar i intet enda hänseende att föredras framfor de vanliga,
såvida icke framtiden medför betydliga forbättringar och
förenklingar i dess konstruktion. Den hohenzollerska fru
hofpia-nist, som trakterade pianot i fråga, uppenbarade att anspråken
på pianospel i k. k. hohenzollerska hofvet måtte vara älskligt
blyg- ocb förnöjsamma. Åtminstone på ofvannämnda sorta
piano bevisade sig icke fru hofpianisten som någon hjeltinna,
hvilket väl ändå skulle vara meningen. Den fåtaliga publiken,
hvars åsyn konsternerade den uppträdande redan vid entrén,
orkade ej stanna qvar till slut, utan tog med H. K. H.
prinsessan Theresia af Dalarne till flykten snart nog, H. K. H.
dock välvilligt inskickande några vackra Hagablomster såsom
mildrande droppar. Några sutto qvar likväl och efter en
half-timmes själsstrid om dessa voro värda att spela for, stampare
som de voro (icke stympare), kom sista numret, soni dessvärre
icke krönte ändan, hvilket meddelas — efter hörsägen ....
Kongl. Hof kapellets symfonikoneerter böljades i böijan af
oktober under anföraude af violoncellisten Franz Neruda, en
anordning, som visat sig prisvärd, om ock patrioternas rop på
svensk kapellmästare vid svenska Operan torde ha vissa skäl
for sig. Emellertid visade sig hr Neruda som en verserad och
intresserad anförare, stämningen i orkestern tycktes vara den
bästa — gentemot hr Neruda, nota bene; i och för sig var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>