Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Från den bildande konstens verld, af Theodor Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenberg, den kftnde konstvännen ocb mecenaten i Göteborg,
önskade pryda vestibnlen till sitt bekanta galleri med någon
expres-sif dekorationsmålning. Han knnde ju ha vändt sig till en
skicklig yrke 8 m ål are och fått saken ganska tillfredsställande utförd och
för ett jemförelsevis billigt pris. Men en nobel instinkt bjöd
honom söka sin man bland dessa unga friska viljor, som icke
försmå att ställa en mästarepensel till det dekorativa måleriets
förfogande. Och så tillkommo dessa tre allegorier af Carl
Larsson: Renässansen, Rococon och Nutidskonsten, hvilka voro de
mest framträdande på förbundets utställning.
Det får medgifvas: dessa målningar ha utgått från en
ytter-lighetsrigtnings natur- och konstuppfattning. Alla dessa arbeten
liksom exempelvis de magnifika skärmarne af Pauli och
Liljefors äro »nutidskonst» från intransigent synpunkt — ty måoga
bland våra »svenska parisare» äro intransigenter. Men trots
öfverdrifter i ffcrg och komposition verkar en sådan uppfattning
ofantligt mera lifligt, för att begagna ett slangord, »piffigt» än
dessa regelrätt tecknade och ftrglagda dukar, aom vi varit vana
att se. Det är lek, ja sjelfsvåld — låt så varal — men det
är ungdom, en fläkt som förebådar den renässans vi förbida, och
som skall gifva en bestämd och expressif form åt de idéer som
instinktmessigt, kaotiskt röra sig i tiden, efter hvilka vi med
aning famla, och efter hvilkas uppenbarelse i klart medveten
form vi trängta.
# *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
