Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Några upplysningar för Hr Oscar Levertin, af Ola Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af ett liknande arbete, — hvilket på den tiden slog mig med
lika stor häpenhet som nu i år att finna hr L. uppträda som
— svenskhetens apostel i vitterheten, en uppgift, som man skulle
förmoda ligga just hr Levertin temligen fjerran.
Vidare har hr L. förvanskat de ord, jag brukat. Jag har
icke användt det ord införa, som hr L. trenne gånger citerar
(för säkerhets skull ena gången kursivt) icke heller det likaledes
kursivt citerade ordet upptäcka; jag sade, att jag med de fyra
essays ville »göra den nyfranska, efterzolaiska literaturen känd
hemma i Sverige» och sålunda fylla ett behof, hvilket — såsom
af ofvanstående framgår — äfven hr L. till och med efter sina
berömda recensioner kände förefinnas. Denna förvanskning gaf
emellertid hr L. en bättre position, — ändamålet helgar medlen.
Om hr L. redan 1884 fixerat tillvaron af en efterzolaisk,
neo-idealistisk, psykofysiologisk antinaturalistisk m. m. vitterhet —
hvarför då 1890 meddela såsom dagens splitternyaste literära
evenement, att »en ny, man kunde säga neo-idealistisk
romanriktning är också redan inledd i Frankrike. Dess första och
talangfullaste målsmän äro P. Bourget och E. Rod.» Orden stå
i »Pepitas bröllop,» detta underliga opus, hvari två svenska för
fattare förutspå en vitter renässans, hvilken Strindberg realiserat
i ett tiotal af år, sålunda röjande en »lycklig förmåga af
sjelfuppskattning,» mot hvilken min egen är för intet att räkna.
Hr L. har ännu åtskilligt på hjertat att säga om min
person, efter hvad han påstår. Hvarför icke ut med de svarta
hemligheterna? Man skall icke hota, när man icke med samma
kan slå till. Hr L. känner sig alldeles tillräckligt »kategorisk
i invektivet», förefaller det mig. Deremot behöfver han absolut
att visa, att det fins annat än sårad personlig fåfänga i det
dåliga humöret.
St. Légier sur Vevey i Schweiz, d. 3 dec. 1890.
Ola Hansson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
