- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1891 /
81

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - En gammal saga, af Ingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En gammal saga.

» Med gårdagen ” kan således den redan alltför långt fort-
satta striden mellan konstakademien och opponenterna anses
vara afslutad, en glädjande företeelse och en angenäm för-
hoppning om den svenskbildande konstens lyckliga fram-
tid.»

Aschmeja var en mycket gammal borg, bygd somliga säga
är 735 andra år 768, men säkert är att den sedan uråldriga ti-
der var belägen i en utkant af staden, beherrskande samfärds-
leden mellan denna och ett af de skönaste af landskap. TI bor-
gen bodde 40 gubbar med böljande hvita skägg, som dag ut och
dag in, veckor, månader, och år sutto stilla kring ett aflångt
bord och snurrade sina tummar flitigt likasom spinnrockar. Till
dem skickade hela staden och landet fjerran ifrån sina bästa
söner för att utbilda sig i vissa ridderliga konster och idrotter
som den tiden voro mycket i anseende och bruk.

Mensdenna borgen var en förtrollad borg, så att fastän den
stod der som en ruin med ormar midt i dagsljuset ringlande
kriog dess fot, svalor flygande ut och in genom dess murar, och
kajor flaxande som ett dystert moln öfver dess tinnar, ja, fast
spindlarne spunno sina nät så tätt kriog det gröna bordet att
gråskäggen sutto liksom i en dimma, så var det ingen som trodde
att det var något i olag. Till och med när gråskäggen då och
då ur munnen framfödde små fula brungula ödlor, som, halkande
ned för skägget öfver bordduken på golfvet, spridde sig i staden,
märkte stadsborna det icke annat än med det största nöje. Utan
de sågo sig omkring i de sönderbrustna salarne och sade sins
emellan: detta är en härlig borg för våra ynglingar att lära sig
ridderliga idrotter; och de framsatte silfverskålar och gyllene
bägare med sin bästa mat och dryck, hvilket gråskäggen läto

+ Den 19 December 1890.

Ur Dagens Krönika. XI, 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1891/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free