Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ryska förhållanden, af Wl. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
grundstenen lagts af hans kejserliga höghet storhertig Vladimir
Alexandrovitch. Två månader derefter blef Hregorovitch på
administrätiv väg landsförvisad. Han tillhörde det klerikala
aristokratiska partiet och kunde ej misstänkas för något slags
förbindelse med revolutionära rörelser. ——
Om andra slags offentliga församlingar, för diskuterande af
politiska eller ekonomiska frågor, kan uppenbarligen icke varda tal i
Ryssland, der den berömda församlingsfriheten alls icke existerar.
Den ryska censurens verkningssätt är tillräckligt bekant.
Om någon sjelfständig press kan derför naturligtvis aldrig vara
tal. Såsom karakteristiskt må endast anföras, att äfven på bok-
marknaden utöfvas censuren i samma anda: bland förbjudna
böcker, hvilka icke få utlånas från offentliga bibliotek, finner
man t. ex. Stuart Mills politiska ekonomi och — Adam Smiths
>» Wealth of nations»! — Medgifvas bör att läslusten och läs-
kunnigheten icke ingår i menige mans bildning i Ryssland.
Med afseende på lagskipningen har under nuvarande reak-
tionens herravälde alla vunna förbättringar åter afskaffats. Pry
gelstraffet användes i stor utsträckning, fredsdomarne hafva åter
aflägsnats, man sträfvar alltmera att förena den dömande och
verkställande myndigheten på samma händer.
Ur Kennans äfven i Sverige bekanta skildringar från lifvet
1 Sibirien erinrar man sig fru VSigidas tragiska död, huru hon
pryglades ihjäl på befallning af en uppsyningsman i häktet. Man
må icke tro, att detta är något enstaka exempel. Det för icke-
ryssar mest bekanta drama, som dermed kan jemföras, tilldrog
sig 1877, således innan ännu reaktionens vind vunnit styrka i
landet. Det var då icke en lägre ouppfostrad fångvaktare
utan sjelfva St. Petersburgs öfverpolismästare, general Trepov,
som lät ’prygla en politisk fånge, studenten Bogolinbov. Då
denna åtgärd visst icke bestraffades utan tvärtom inbragte gene-
ral Trepov nådebevisningar från hofvet, grep som bekant den
berömda "Viera Zassulitsch till »förtviflans sjelfhjelp.»
Men det är ingalunda blott brottslingen eller den politiskt
misstänkte som i Ryssland står rättslös gentemot rättvisans hand-
hafvare. Huru det står till med den personliga säkerheten för
de trogne och pålitlige undersåtarne skola vi äfven taga oss fri-
heten bevisa med exempel.
Den 30 oktober 1890 förekom till behandling vid appella-
tionsrätten i Moskau ett mål mot polismännen Gogello, Vlasov
och Levouschkin och dvornikerna Niewiedomsky och Finogenow,
åtalade för att hafva å polisstationen misshandlat och slagit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
