Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Berta von Suttner: ”Ned med vapnen!” Anmäld af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
ligt grundad, fast tro på att man skall vinna dessa mål
genom en långsam omdaning, generation efter generation,
under hvilken man uppfostrar till fredskärlek som fordom
till krigskärlek, en uppfostran under hvilken de gamla idea-
len småningom bortvissna och de nya öka sin lifskraft.
Det är en bok, tillkommen genom den religiösa tron
på människosläktets perfektibilttet. Den säger oss icke att
vi i dag, medan rofdjuren ryta inom hörhåll, skola kasta
försvarsvapnen från oss. Men den säger oss att rofdjur
kunna utrotas, att andliga makter mer och mer komma
att beherska mänsklighetens brutala instinkter — och således
äfven de, som i kriget komma till utbrott.
Boken heter: Ned med vapnen — och den är skrifven
af en kvinna, Berta von BSuttner, en österrikisk generals-
dotter, som själf stått mycket nära de världshändelser hon
skildrar. Dessa händelser äro inpassade i romanens form,
men själfva denna roman, dess förlopp och dess karaktärer,
har intet litterärt värde. Alltsammans är där »gjordt> —
och oftast mycket klumpigt gjordt — för tendensens skuld.
Utom felen ur konstnärlig synpunkt, har boken dässutom,
såväl i sin art af humor som sin art af känslopathos, något
af det specifikt tyska, som ej harmonierar med vår sinak;
och därför nästan öfverallt stöter oss i tyska vitterheten,
utom i de allra ypperste diktarnes verk.
Men denna roman får icke dömas med konstnärligt mått,
ty den framträder icke med skönlitterära anspråk. Den
säger sig själf endast vara ett väckelserop. Man har med
full rätt i Tysk land — där den rönt en stor uppmärksam-
het — jämfört den med Onkel Toms stuga, också en kvin-
nas protest mot en, af flertalet då som ohjälplig ansedd,
skamfläck på mänskligheten, slafveriet. Båda dessa olika
böcker komma att tillhöra historien, icke litteraturhistorien,
ty de falla inom de modiga handlingarnes, icke de stora
konstverkens område.
3erta. von Sutiners krigsbilder äro hemtade från de
sista fyra fälttåg, hvilka ställt vest-Europas »kultur»-folk
rasande kamp emot hvarandra: det österrikisk-fransk-italien-
ska 1859, det dansk-tyska 1864, det preussisk-österrikiskz
1866 och det fransk-tyska 1870—71. Hon uppvisar med
sakkännedom och i satirisk belysning, hvilka oväsentlighe-
ter, som varit de skenbara orsakerna till dessa krig; hvilket
lättsinnigt diplomatiskt och politiskt hasardspel, som där
Ur Dagens Krönika, XI. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
