Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Berta von Suttner: ”Ned med vapnen!” Anmäld af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
medarbetare. Den egna nationalitetens häfdande har emel-
lertid hittills inneburit rätten till våldsdåd mot andra folk,
som sålunda endast genom nya krig kunnat bevara sin frihet
eller återställa sin nationalitet. De bragder, de offer, som
| dylika krig för friheten och folkligheten inneburit, bli all-
> tid minnesvärda som uttryck af det på sin tid äkta mänsk-
; liga. Men utan att glömma det stora i förtiden, kunna
vi hoppas på ett än högre skede, när sådana personlig-
hetens offer icke längre skola kräfvas; när de förhållanden
och de känslor omdanats, som gjorde dem till nödvändiga
medel för utvecklingen.
Det beror på mänskligheten själf om vapnen skola för-
blifva det enda, tungt vägande skälet vid den nationella
personlighetens själfhäfdelse och utveckling till allt högre
frihet. Det ofta hörda talet att »om man vill nationalitetens
bevarande, måste man vilja försvara sig, ty ett tredje finnes
icke» gäller samtiden allena. "Ty det gifves ett tredje,
; hvilket gäller framtiden. Men denna framtid kommer
icke vår bön förutan. Den kommer endast i mån af vår
egen energi att skapa den. Detta sker icke genom att i
detta ögonblick kasta vapnen, men genom att i freds stanken
fostra de generationer, som icke mera skola kunna förmås
att bruka dem. |
Och under denna uppfostran kan man mycket väl ha
blicken fäst vid försvarsrörelsens berättigande från nutidens
synpunkt. Men försvarsrörelsen måste göras till uttryck för
en nationell frihetskärlek, icke därjämte till. medel för en
| militärisk samhällsuppfattning. När man söker lära ung-
| domen att svärdet ännu kan kommå att behöfvas, må
man då också Jära den att med andra handen fatta mur-
slefven med hvilken man arbetar på det egentliga målet,
uppbyggandet af den sinnesriktning hos nationerna, som
skall göra verldsfreden möjlig. Krig mot kriget är redan
på allvar börjadt i Europa — krig för den frid på jorden,
om hvilken nu predikats i kyrkorna snart 2000 år, men som
icke skall bli verklig innan ett kraftigt, medvetet arbete
riktas på att utrota just de känslor, som främja krigstill-
ståndet, att inorganisera just de känslor, hvarigenom det
militära skedet skall komma att höra till det förflutna
och nationernas sammanväxning” kan börja. Denna sam-
WE
WIESER
; Se de båda vetenskapliga arbetena: Om nationernas sammanväx-
ning - Om segmenteringens betydelse af Gustaf Björklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
