Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Berta von Suttner: ”Ned med vapnen!” Anmäld af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
rädare, emedan de haft nog godt historiskt minne för att
veta, att de skulle få vänta mycket länge innan de gamla,
af dem öfverklagade, orättvisorna skulle afhjälpas, ifall det ej
skedde i samband med nya åtaganden. VWVi ha sett så många
konstlade opinionstormar rasa, för att blåsa fram det eller
det förslaget. Vi ha bevittnat huru regeringens eget förslag
1883 motarbetades från de håll, där man minst kunnat vänta
det; vi ha sett — Men jag afbryter, ty listan skulle annars bli
mycket lång på allt det märkliga vi i försvarsfrågan sett.
Jag vill: hällre påminna om ett och annat som vi icke sett,
t. ex. allvarliga reformatoriska planer, konsekvens och sam-
manhang i så väl förslagen till nydaning som i äskandet af
anslag till ett försvar, hvilket, trots alla de millioner, hvilka
år från år beviljats, dock ständigt förklarats vara »det samma
som intet».
Under sådana förhållanden blir frågan: om man är »för-
svarsvän» eller ej, en mycket invecklad fråga, och en, med
hvars besvarande i ena eller andra riktningen, graden af
ens fosterlandskärlek alldeles icke är afgjord.
Att klassegoism, slapphet och patriotisk likgiltighet
finnes inom den s. k. »försvarsnihilismen », hvilken under dessa
sista 25 år utbredt sig i landet, det är visst. Men i denna
» nihilism»> finnes också en nyvaknad och positiv öfvertygelse
om att, jämte arbetet för landets värn, bör gå arbetet för dess
utveckling i alla afseenden, och då ej minst utvecklingen
från militarism till verklig, medveten fredskärlek. Och en
sådan fostras ej genom att man någon gång talar om »krigets
ryslighet.»
Den uppstår blott när man hyser den lefvande öfver-
gelen krig är på nuvarande utvecklingsgrad ett brott
och det skall afskaffas.
Till en sådan lefvande öfvertygelse är man ännu blott
undantagsvis kommen i våra samhällen. Icke ens de, som i
kristendomens namn påpeka krigens brottslighet, kunna
komma till tals mot det gammalmilitäriska samhällsidealet.
En fredsvän som Tolstoy får sina böcker förbjudna i Ryss-
land; helgianerne, som af kristlig öfvertygelse neka göra sin
värneplikt, få hos oss fängelse. Och i Tyskland äro den
ortodoxa kyrkan och ortodoxa militarismen så samhörande
begrepp, att en militär", som nyligen skrifvit en allvarlig
+ Egidy: Ernste Gedanken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
