Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms teatrar. (Januari 1882.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig att uppträda på den scenen och der qvarstanna vissa
år. Detta skulle vara vilkoret för den kostnadsfria
undervisningen och kunde ingalunda tolkas såsom ett ingrepp i
den personliga friheten.
På detta sätt, men endast på detta sätt skulle den af
staten understödda skådebanan, den vid hvilken man ju i
främsta rummet har att fasta sin uppmärksamhet, kunna
försäkra sig om goda skådespelare för framtiden. Att sätta
sig och vänta på att nya krafter skola af sig sjelfva
tillströmma, är att bra mycket förtrösta på en mild försyns
särskilda ingripande i teaterns affärer.
Det finnes nog de, jag vet det mycket väl, som säga:
“Det har ju gått bra hittills. Teatern har ju fått hrr
Hedin, Fredrikson, Thegerström, Törnqvist, Personne och
ännu flera, både herrar och damer, som icke varit
uppfostrade vid teatern. Hvarför skulle det icke gå lika bra
äfven hädanefter?"
Detta är ett fåviskt tal. För det första är det icke alla
år, ej ens alla årtionden som skaffa teatern en ung man i
verken sådan som hr Fredrikson. För det andra hade det
icke skadat kungl. teatern och ej heller hr Fredrikson, om
han haft tillfälle att genomgå en ordentlig konstskola. Och
huru mycket nödvändigare hade en sådan skola ej varit
tor åtskilliga andra skådespelare! Måtte det en gång blifva
slut på dilettantismen! Teaterns framtid beror på, att hon
tillförsäkras om nya, från en verklig konstskola utgångna
krafter, hvilka redan vid sitt första framträdande på den
kungl. scenen hafva läroåren bak om sig, men som ej
der-tor lemnas vind för våg, utan måste taga råd och
handledning af en vid teatern anstäld instruktör, hvilken icke har
något annat att sköta än detta “instruerande".
Hvarje teatervän, hvarje konstvän i allmänhet, hvarje
fosterlandsvän, som vill och kan se saken något längre än
till abonnemang och granna uppsättningar, skall
otvifvelak-tigt medgifva, att endast på nyss anförda sätt kan teatern
trygga sin tillvaro och tänka på främjandet af den foster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
