Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Situationen i Danmark. Af A. Cantor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nistéren önskade. Och dagen derefter meddelade partiets
blad resultatet och bifogade ett litet, fogligt yttrande derom,
att det nog kunde ha varit gagnande, om den intelligens,
hvilken som bekant fans i landstinget, hade gifvit sig ett
något rikare uttryck. Men då detta rikare uttryck bestän-
• digt uteblef, och motpartiet började att göra sig litet lustigt
deröfver, så kände högern, att så vida landstinget icke gjorde
ett eller annat, så skulle dess prestige försvinna, och man
skulle sluta med att rent ut förneka, att det verkligen funnes
så mycken intelligens i landstinget. Så började
högerpressen att tala i en allvarlig ton till landstinget, hvilket
hädanefter var ur stånd att fortfara med sitt lugna,
tillbakadragna lif.
Följaktligen har landstinget börjat att verka, visserligen
litet ovilligt och motsträfvigt, men verkar gör det. Och
nu, då det fick sig förelagdt tre så vigtiga lagförslag, hvilka
i sig inrymde hela den finansiela situationen, nu var det
omöjligt att tiga, nu måste landstinget visa, att det var hos
vår första kammare, som öfverlägsenheten, intelligensen,
klokheten och erfarenheten voro till finnandes.
Men ack! Det var icke någon intelligens, landstinget
hade att bjuda på under de senare dagarnes finanspolitiska
förhandling. Det var en af de debatter, som göra en dansk
så glad deröfver att han hör till ett land, om hvilket man
ute i Europa vet så grufligt litet besked. Det är som regel
särdeles nedslående, och det är föga nöjsamt att se ansedda
tyska blad meddela sin Kjöbenhavnskorrespondens under
rubriken “Schweden“, men då ens första kammare på det
grundligaste blottar sig, är det ganska angenämt att veta,
att det stannar mellan oss och våra närmaste grannar.
Man har naturligtvis icke något emot att Europa roar sig,
men man vill dock ogerna att det skall ske på ens eget
lands bekostnad. Och skratta, det måste enhvar, hvilken
icke som danskarne har alla möjliga skäl att gråta öfver en
dylik förstekammars diskussion.
Det hela var egentligen en debatt, hvari hvar och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
