Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard Cobden och frihandeln. Originalbidrag till Dagens Krönika af Helen Zimmern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till fördomar eller passioner, och af män utan andra
resurser än sin begåfning och sin entusiastiska tro på det
sannas och rättas grundsatser. Skildringen af den absoluta
och plötsliga omkastningen i en politik, i enlighet med
hvilken det britiska väldets kommersiela öden blifvit ledda ända
till 1846, är utan exempel i det förflutna; men dess historia
är glömd i England af det nya slägte som vuxit upp utan
kännedom om den svåra ställning man hade att uthärda i
protektionismens gamla dagar, och utomlands är den
alltför litet känd. Det fins intet föregifvande, som mera ofta
eller mera ifrigt användts såsom argument af utländska
motståndare till frihandeln, än att England derigenom
blifvit förstördt. Det bästa svar på ett sådant argument,
grun-dadt ’på missuppfattning, är att lugnt utveckla
sakförhållandet, med stöd af historiska och statistiska fakta af
oförneklig autenticitet.
I ett föregående häfte hade jag äran att såsom
“vetenskaplig optimism" skildra den hufvudströmning i det
moderna tänkandet, för hvilken Herbert Spencer är en så
förträfflig representant, i motsats till det adertonde
århundradets ovetenskapliga optimism, som förklarade: “hvad som
är, är rätt.“ Vi säga nu: “hvad som är rätt, måste vara
fördelaktigt."
Skilnaden är tydligen högst väsentlig och belyses
särskildt genom frihandelsrörelsens historia.
England befann sig i en alldeles särskild ställning i
af-seende på frihandelssystemet. Dettas teoretiska sundhet
och praktiska fördelar hade blifvit proklamerade af
vetenskapliga anhängare nära ett århundrade innan det antogs
och sattes i verksamhet af regeringen i något land, och
detta var blott af regeringen i ett enda land, och detta land
var England, Man har i andra stater ofta nog visat sig
villig att erkänna den teoretiska sanningen af frihandelns
läror, men man har derunder påstått att vissa
inskränkningar vore nödiga i praktiken. George Sand har gifvit ett
beundransvärdt svar åt sådana sofister, då hon säger: “II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
