Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard Cobden och frihandeln. Originalbidrag till Dagens Krönika af Helen Zimmern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viss industri och förskaffa den samma ett större kapital än
hvad samhället naturenligt skulle deri insätta, eller också
genom utomordentliga inskränkningar söker beröfva någon
viss industri en del af det kapital som eljest derpå skulle
användas, motarbetar i sjelfva verket det stora ändamål,
som meningen var att befordra. Här möter oss redan hos
Adam Smith frihandelns stora grundprincip, d. v. s. fri och
oinskränkt täflan, naturlig utveckling af industri och
företagsamhet, utan inblandning och utan begränsning.
Sålunda grundade Adam Smith den nationalekonomiska skola,
hvars praktiska representanter Richard Gobden och hans
vänner blefvo mer än temtio år senare. Rätt lustigt är dock
att läsa, att ehuru Adam Smith var så viss i sitt sinne, och
ehuru han kunde bibringa andra en så djup öfvertygelse,
han dock ingalunda var säker på sin teoris praktiska
framgång. Han skrifver: “Att vänta, att frihandeln någonsin
skulle bh fullständigt införd i Storbritanien, vore lika
orimligt som att vänta att en Oceana eller Utopia någonsin der
skulle grundas." En apostel bör dock icke slå kallt vatten
på sina lärjungars nit. Ingen skulle väl i våra dagar vilja
förfäkta en trosbekännelse, om hvars sanning han vore
öf-vertygad, på samma gång som han ansåge dess seger
absurd. Men kanske är det frihandelns oberäknade seger
öf-ver de oändliga svårigheter Adam Smith förutsåg, som
bidragit, lika mycket som något annat, att gifva filosofer och
siare i våra dagar en så sangvinisk tillförsigt till framtiden.
Till en början hade emellertid Smith blott få lärjungar, och
hans idéers framgång hämmades genom de politiska
tilldragelserna, främst bland dem genom franska revolutionen
med sina förskräckliga öfverilningar, sina galenskaper, brott,
vilda läror och ofruktbara experiment, hvilket allt slutade
med en oundviklig reaktion och militärdespotism.
Det var 1815, en af de värsta författningar, som i
England någonsin skrifvits, blef gifven. Detta var spanmålslagen,
hvilken förbjöd införsel af utländskt hvete, ända till dess
det gällande priset i Ertgland stigit till 80 shillings för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
