Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard Cobden och frihandeln. Originalbidrag till Dagens Krönika af Helen Zimmern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skref han: “Folket i detta land är enligt min föreställning
det bäst styrda och derför det mest gynnade och lyckliga
i verlden. Det är den enda regering, som i sitt land icke
hal* någon tullkammare, och tack vare frihandeln gifves det
knapt någon gren af fabriksindustri, som icke i en eller
annan trakt af landet finner för sig ett tacksamt fält. “
Cob-den hade redan före 1838 formulerat sin öfvertygelse, att
individens, nationens och alla nationers intressen äro
identiska, att de särskilda intressena äro ett helt som måste stå
i öfverensstämmelse med sedlighetens högsta bud. Med
denna öfvértygelse var en ekonomisk sanning vunnen, af
samma värdighet och lifskraft som en sedlig lag, och i
stället att förblifva en ofruktbar lära af förståndet, blef häraf
en lefvande kraft, egnad att röra menniskors hjertan och
samveten. Han insåg äfven, att ända till dess den
borgerliga klassen i Europa kan lära sig att intet land. kan vara
fritt förr än folkets intressen äro tryggade genom fritt byte,
skall man hafva att välja mellan de rivaliserande ombytena
af autokratisk och socialistisk oordning. Sådan var den
man och sådana hans åsigter, hvilken nu stod i begrepp
att lägga hela tyngden af sin energi och sin brinnande
entusiasm i föreningen mot spanmålslagarne.
Den franske nationalekonomen Bastiat, som gaf sina
landsmän en framställning af den stora agitation, hvari
Cob-den en gång intog en framstående plats, har med rätta
påpekat att benämningen Anti-Corn-Law-League gaf
utlän-dingar en otillräcklig och inadeqvat föreställning om dess
syfte, dess djup och dess besjälande egenskap.
Spanmåls-lagame blefvo första föremålet för angrepp, derför att de
utgjorde den mest brännande frågan och på samma gång
stödet för hela byggnaden af lagliga monopol. Men, såsom
Bastiat riktigt anmärkt, “ehuru stridens hetta tycktes
koncentreras i frågorna om taxering och tullkamrar, så var det
i sjelfva verket en fråga mellan monopol och frihet,
aristokrati och demokrati — en fråga om likställighet eller
olikställighet i fördelningen af det allmänna välståndet." Kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
