Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard Cobden och frihandeln. Originalbidrag till Dagens Krönika af Helen Zimmern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket mera som den var fri från affektation och retoriska
prydnader. Det är namnet Richard Cobden. Utan
betänkande tillskrifver jag honom framgången."
Sannolikt visste icke Peel, huru oegennyttig Cobdens
verksamhet varit. Ty nästan från det ögonblick, Cobden
inträdde i parlamentet, hade han varit oroad af enskilda
ekonomiska bryderier. Hans egen affär, som i hans
händer varit blomstrande, gick under hans broders förvaltning
sin undergång till mötes, och när spanmålslagarne voro
upphäfda och Cobdens gerning gjord, fann han sig nästan
bragt till tiggarstafven. Lyckligtvis kan man också meddela,
att hans betryckta ställning räckte icke länge. Nationen
insåg, att han för det allmännas intressen utan tvifvel
uppoffrat goda utsigter till eget välstånd och att det skulle
varit én bedröflig och skamlig satir på menniskonaturen, om
han blifvit lemnad ruinerad, då alla och en hvar rundt
omkring honom rönte fördelar af hans oegennyttiga
uppoffring. Sant är, att många andra gjort uppoffringar både
af tid och penningar, men de hade icke uppoffrat allt,
såsom Cobden gjort. Inom kort samlades 80,000 p. st. och
öfverlemnades åt Cobden till minne af hans tjenster för
hvad subskribenterna ansågo såsom en stor offentlig
angelägenhet. Emellertid var den protektionistiska bygnaden i
parlamentet så nära förstörd, att der var föga mera qvar
att göra, än att undanrödja spillrorna. Det skulle vara
öf-flödigt, äå väl som temligen tråkigt, att ingå i en
omständlig redogörelse för de olika, mindre reformer genom hvilka
England gick framåt, ända till dess det nådde sin
nuvarande frihandelstariff. Gladstone befästade i sin budget af
1853, 1859 och 1866 frihandelns grundvalar på ett sätt som,
enligt hvad man bör hoppas, måste i England omöjliggöra
alla angrepp derpå. Djerfvare och skarpsinnigare
finansman än Peel, stannade Gladstone icke vid halfva mått och
steg. Icke en enda råvara som begagnas vid fabrikat är
numera belagd med umgälder, icke en enda artikel till
lifs-medel som kan tillverkas här hemma. Allt har blifvit fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
