Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard Cobden och frihandeln. Originalbidrag till Dagens Krönika af Helen Zimmern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fora talan för den allmänna sunda uppfattningen hos
nationen, hafva tagit kraftigt itu med detta ämne. I ett af
dem har man fått se John Bull konfrontera ett benrangel,
klädt som arbetare med plakat i handen, hvarå läses “Fair
Trade“. “Hallo Protection“, säger John Bull, “jag trodde
att ni var död“. “Om förlåtelse, sir, jag är icke Protection.
Jag är Fair Trade, jag,“ svarar benranglet. Emellertid
göra frihandlarne rätt uti att vara på sin vakt och att icke
alltför tryggt räkna derpå att Englands folk skulle vara ur
stånd att missledas. Det är så mycket lättare för det
vanliga förståndet att fastna på protektionismens skenbart
antagliga sofismer, som frihandelns nationalekonomiska
sanningar fordra en betydande filosofisk synvidd. För några
år sedan framhöll nuvarande generålpostdirektören i ett af
sina tal fullkomligt berättigadt, att huru klart än
ekonomiens lagar äro på frihandelns sida, så skulle dess
förfak-tare dock fått utstå en mycket hårdare strid, om icke i
England protektionismens förtryck gjort sig gällande
huf-vudsakligen i afseende på folkets föda. När menniskor
svälta, ihjäl under strängheten af en särskild pålaga,
uträttas ingenting af sofismer till dess försvar. Protektionismen
uppfattades såsom en brödskatt, det var fråga om folkets
föda. Nu är det fråga om “intressen" och “industrier" och
det är mycket lättare att öfvertyga menniskor som icke äro
nationalekonomer om de underbara ting som genom
vexel-verkan skulle uträttas för den inhemska produktionen, än
det. skulle vara att genom iögonfallande argument
öfvertyga äfven den dummaste, att de hungriga hafva bättre
utsigt att bli mättade, om någon skatt lägges på det
bröd de äta. Det protektionistiska partiets
älsklingsargument,, deras förargelseklippa och larmsignal är det faktum,
att penningevärdet af den engelska importen betydligt
öf-verstiger penningevärdet af exporten. Detta tyckes vara
deras käpphäst, deras "pons asinorum". I likhet med
originalet hos Euklides, kan dock med en smula förstånd denna
brygga lätt öfverstigas. Vi hafva icke tillfälle att här ingå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
