Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från 1882 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De orden lyda sålunda:
“Herr Arnoldssons motion berör, jag upprepar det, en
af de vigtigaste af vår tids kulturfrågor; och ändå innebär
denna motion icke annat än en utveckling af redan bestämd
lag. Men visst är, att den frågan aldrig låter qväfva sig;
om hon i däg också skulle räkna endast ett tiotal röster
inom denna kammare, så växer det antalet med hvarje år,
och om det icke växer, om lagstiftningen icke tillåter dessa
farliga element att afsöndra sig ur kyrkan, blir resultatet,
att de slutligen spränga henne sönder.*
Kom så en af statskyrkans målsmän, kontraktsprosten
Lyth. Ur hans yttrande vilja vi till skärskådande upptaga
ett par punkter. Der säges bland annat:
“Frågan är nemligen om staten fortfarande vill vara
en religiös stat eller ej. Frihet i religion och religiös
bekännelse, inom de gränser, som af sedlighet och gällande
lag bestämmas, derom vill jag gema vara med, men frihet
från religion och frihet från religiös bekännelse är något
som jag deremot p£ inga vilkor kan gilla. Det är icke
såsom statskyrkans tjenare jag uttalar denna åsigt, utan
såsom medborgare och ledamot af denna kammare."
Detta yttrande måste innebära, antingen att staten
genom lagar kan binda sina medlemmars öfvertygelse, eller
att den irreligiöse bör landsförvisas eller slutligen att
talaren anser religionslöshet ej kunna inträda annat än för den,
som ej tillhör ett officielt rel. samfund. Det första
antagandet är orimligt, det andra för inhumant att kunna
tilltros en högt bildad man. Återstår alltså det sista. Det
tyckes ock, som talaren ej varit ensam om en dylik
uppfattning, men nog synes det vara att göra religionen till
en väl mycket yttre sak, då man anser den konstaterad
genom inregistrering i några böcker och inbetalande af en
del afgifter. Den store danske religionsfilosofen Sören
Kier-kegaard skulle allt haft både ett och annat att säga om
den uppfattningen. I hr Lyths anförande finnes ett annat
ställe,, som ytterligare belyser hans ställning. Sedan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
