Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från 1882 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men framfor allt gälde det att visa sig vara sparsam, och
så sökte man hjelpa sig ur förlägenheten genom att lyssna
till några af 1878 års komité och ett par enskilde
motionärer i Andra kammaren i förbigående framkastade vinkar.
Först och främst vilja vi då mot ordalydelsen i
chefens för ecklesiastikdepartementet motivering till den k.
propositionen i ämnet anmärka, att det måtte berott
antingen på ett ofrivilligt förbiseende eller också på en
af-sigtlig misstydning, då statsrådet Hammarskjöld här
betecknade den såsom bidrag till lärarelönernas bestridande af
honom i fråga satta elevafgiften i rikets allmänna läroverk
såsom en *förhöjd t er mins afgift". Någon motsvarande
rudimentär skolafgift, som nu skulle kunna tänkas förhöjd,
existerar nämligen icke för närvarande. Ordalydelsen af hvad
det i § 1 af nu gällande läroverksstadga heter om “de af
staten bekostade allmänna läroverken" har nämligen tills
dato varit en så bokstaflig sanning, att statsrådet
Hammarskjöld under de två år, han redan handhaft
ecklesiastikportföljen, icke torde hafva sett ett enda öre af de hittills
i skolorna för diverse rent lokala ändamål upptagna små
terminsafgifterna komma statsverket till godo såsom ersätt- ”
ning för eller bidrag till de utgifter, staten nu bestrider till
elementarundervisningens upprätthållande. Icke heller kunna
de belopp, som vissa stadskommuner med ovanligt höga
lefnadskostnader frivilligt åtagit sig att utgöra till
hyresbidrag och dylikt åt sina elementarlärare, betraktas såsom
någon sådan ersättning till staten, då dessa bidrag utan
någon som helst afräkning å de af staten bestridda
lärarelönerna för hvarje år från de i fråga varande kommunernas
drätselförvaltningar utbetalas direkt till vederbörande lärare.
Att de förenämnda terminsafgifterna heller icke under några
v omständigheter kunna såsom någon sådan ersättning
betraktas, uttalades också på det mest oförgripliga sätt af en
så förfaren skolföreståndare som rektor Gilljam redan under
diskussionen i denna fråga i Andra kammaren vid 1880
års riksdag. Hr Hedins då gjorda försök att såsom det
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
