Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den senaste danska politiken. Af A. Cantor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
män, som ansågo att dessa ord ingalunda gåfvo någon
inkorrekt bild af den nuvarande situationen.
Det tyckes sålunda, som om vi skulle komma djupare och
djupare in i miséren. Fortfar Estrup ännu något längre att vara
minister, så är det ingen som kan säga hvar det skall sluta.
Det fins personer som tro, att om befastningssaken icke går
igenom i landstinget, sålunda att åtminstone ett flertal af
tingets medlemmar visar sig villigt att följa regeringsplanen
eller ock att förena sig med den af utskottsminoriteterna som
ställer sig välvilligast mot regeringen, så skall den afgå, i
det att det då visar sig, att regeringen i den vigtigaste. af
alla frågor har ett flertal emot sig i båda tingen, en
uppfattning som antydningsvis till och med offentligen framträdt.
Icke heller kan det nekas, att då man blott har två principer
att lefva för som minister, dels genomdrifvandet af
befastningssaken, dels häfdandet af landstingets inflytande, och så den
ena af dessa principerna reser sig för att slå den andra
ihjel, så kunde man med skäl upphöra att vara minister.
Men så vida detta icke är sant eller så vida Estrup “
förtolkar" landstingets eventuela omröstning i befastningssaken
sålunda, att han kan qvarstanna, så stå vi inför en lång
och hård parlamentarisk kamp, hvars omfattning ingen i
närvarande ögonblick kan öfverskåda, en kamp som det är
utomordentligt lätt att kasta oss in’ i, men som det kanske
skall falla sig synnerligen svårt att få oss ut ur igen.
Det, som står tingen emellan, är i år liksom förut tre
tämligen obetydliga frågor, dyrtidstillägget, krigsfartyget och
universitetet, punkter som, enligt hvad jag påpekat i en
föregående artikel, icke hafva någon vidare ekonomisk betydelse,
från statens sida sedt. Men folketinget är emot dem och vill
icke låta sig påtvingas dem med finanslagen. Och då nu
hvartdera tinget har en obestridlig grundlagsenlig rätt att
säga nej till nya bevijlningar, i afseende på hvilka det ting
som säger nej alltid måst vara det starkaste, så är det
onekligen alldeles meningslöst att tala om öfvergrepp från
folke-tingets sida, derför att det säger nej till dessa tre bevillningar.
Ur Dagens Krönika. II. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
