Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nytt och gammalt i literaturen. Med exempel ur hr C. D. af Wirséns författarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maktlös sjunker tillbaka, stundom har den under sitt korta
lif alstrat ett enstaka utbrott. Men hos en och annan slår
den rot, han tar modigt fatt på det nya och börjar arbeta
för att tillegna sig det. Är det då en man af äkta halt
pch tillräckligt stark natur, lär han slutligen beherska det
nya väldiga stoffet. Det går ej på en dag, men det går
dock, och han finner sig ha kamrater i arbetets skola: en
dag framträda de på literaturens falt, de stå bland
kulturens främste och så rycka de utvecklingen framåt de femtio
åren, under mycket skrik från deras sida, som störts i sin
slummer och med förvåning finna, att de icke längre
erkännas som banérförare.
Vi lefva nu i förarbetets tid, och naturvetenskaperna,
som i våra dagar tagit ledningen, ha äfven hos oss hunnit
med. Tack vare den svenska vetenskapen och den
utländska literaturen har det gått så, att moderna idéer fylla
luften omkring oss. Vi hafva derför den egendomliga
företeelsen af en literatur, som icke blott är årtionden etter
andra folks literatur, utan som till och med tillhör ett gånget
stadium i vårt eget folks lif. Det är tillräckligt märkvärdigt
för att förtjena några ord till belysning, om det än icke är
så exempellöst, som man skulle tro.
Utom den starka exklusiva makt en literär riktning med
snillrika representanter hos oss så lätt vinner äfven öfver
följande generationer, finnas flere andra omständigheter som
samverka att hindra en ny literatur. Bland dem är svenska
akademien. Sin literära roll har denna inrättning visserligen
spelat ut och den gör i mycket blott det komiska intryck,
som det gamla alltid gör, när det med sitt föråldrade skick
vill göra sig gällande i nya förhållanden, då det ej längre
har något berättigande. Men akademien är utrustad med
en gammal makt, i kraft af hvilken hon ännu spelar en roll.
Hon har att bestämma öfver alla de medel svenska staten
använder till literaturens understöd, och då dessa med
naturnödvändighet måste af henne användas i den gamla
literaturens tjenst, kan hon komma att ställa en ung förfat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
