Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om den politiska stämningen i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetsgranri person, som Ernst Sars, kunde hafva yttrat*
att, för ett par årtionden sedan, “et meget stærkt og
meget utbredt had“ skulle hafva funnits“ “hos det svenske
folk mod Norge “ samt att han till och iiied tyckes icke
vara fullt öfvertygad, att detta “had“ ännu lagt sig.
Om bekantskapen vore gjord, skulle man icke fästa
afseende vid det lilla, men farliga fåtalet, som antingen af
okunnighet, af missförstådd fosterlandskänsla eller rent af
i egennyttiga afsigter söker inbilla svenskarne, att de äro
afskydda i Norge, och norrmännen, att svenskarne med
motvilja se norska folkets sträfvan att. rätt värna sin
grundlag.
Tidningspressen gör, ty värr, icke mycket för att i
hvartdera landet sprida kännedom om åsigter och
förhållanden i det andra. Högerns tidningar framhålla egna
åsigter som de öfvervägande och de af dessa skapade
förhållanden som de enda, hvilka hafva sin rot i
folkmedvetandet samt hvilkas framtid är den enda betryggande.
Vensterbladen äro ej heller alltid uppriktiga och tveka icke
att ofta gifva kraftig färgläggning åt förhållanden som i
sjelfva verket äro ganska farglösa.
De få tidningar, som vilja stå öfver eller åtminstone
utom partierna och verkligen söka sanningen, låta dock allt
för ofta förleda sig, endast af sin obekantskap med
ställningen i det andra landet, att framhålla sakerna i en annan
dager än den rätta. De som hafva mycket på sitt samvete
i det fallet äro tidningarnas brefskrifvare, hvilka med en
ofta oblyg partiskhet skildra tillståndet bland det folk som
de tillhöra och ingifva de blad till hvilka de skrifva den
föreställningen, att det verkligen förhåller sig så som
bref-skrifvarne uppgifva. Bladens egna redaktioner veta sjelfva
stundom intet om det som meddelas af dessa brefskrifvare,
ty de känna icke det land hvarifrån brefven komma.
* Nyt Tidskrift, udgivet af J. E. Sars og Olaf Skavlan; första
årgång, tredje häft., sid. 251.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
