Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odette. En oppositionel teaterstudie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i en del af de loford som på denna pjes blifvit slösade; för min del
tror jag att den fick ett bättre utförande än den var värd.
Och detta leder mig till, hvad jag mest önskade att lägga
•dem, som haft tålamod att följa mig ända hit, på hjertat. Jag vill
säga, det går icke an, att vår dramatiska teater egnar sina största
omsorger åt den franska ”cocotterepertoaren*.” Jag är alldeles icke
den, som vill lägga en konventionel morals tvångtröja på konsten,
men jag vill att den riktning som med afseende på ett af vår tids
främsta problem, qvinnans ställning, intager en så föraktlig
ståndpunkt som den dikten, hvilken slagit ut en praktblomma i Odette,
icke må anses som det bästa af all dramatik. Jag vill, att man
mindre ihärdigt från just detta håll skall hemta dramatiska teaterns
”piéces de resistance.”
Man svarar möjligen: ”hvar skola vi ta* dem ifrån.” Jagskall
då be att i all korthet få antyda detta. Dramatiska teatern har
många af Ibsens stycken ospelade. Jag förbigår ”Gengangere”, om
också min enskilda tro derom är en helt annan än den här
allmänna, men ’ Peer Gynt”, ”Kiærlighedens Komedie” o. s. v., när
fingo vi se dem?
Intet af alla Björnson? senare stycken har stått på k. dram.
teaterns spellista, skulle de ej numera, då teatern ej sorterar under
hofförvaltningen, kunna få plats der?
Det enda erkännande samma teater visat Strindberg var att
skämma bort ”Gillets hemlighet”. Nya teatern spelar ”Sveriges förste
dramaturgs” arbeten.
I Danmark fins det en skola af yngre författare, som äfven
egnat sig åt dramatisk produktion, och hvilkas uppfattning af
qvinno-frågan är modern. Nå ja, ”Lægemidler” har spelats, det är sant,
men hur?
En ej okänd dansk författare, vid namn Holberg, intar en
hedersplats på Köpenhamns nationalteater. När hans stycken någon
gång spelas här (naturligtvis på Nya teatern och småscenerna) bruka
de gifva goda hus.
En spanior, Calderon de la Barca, anse många nationalscener
sig skyldiga att ej förvisa fråh repertoaren.
Alfred de Mussets makalösa proverb skola visst aldrig förfela
sitt intryck på den publik, som får se dem. Denna sanning har
Nya teaterns styrelse visat sig inse.
Det vore ej synnerligen svårt att fortsätta denna uppräkning
ännu längre, men det torde icke vara nödvändigt. Vi knnna ju
* Detta ord är långt ifrån exakt, men torde dock vara allför kändt
att kunna missförstås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
