Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett par vårdagar på mellersta Öland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tärnor, som påtagligen voro ute på upptäcktsfärd, kommo
med sin hoppande flykt österifrån. När de voro midt
öfver träsket, stannade de med flaxande vingrörelser för
att se, hvad vattenpussen månde innehålla, sänkte sig så
ned och doppade näbbarne, antingen för att dricka eller
för att fånga något smådjur. Söderifrån hördes
tranornas trumpetande, och när jag vände blicken däråt, såg
jag några af dessa ståtliga fåglar med utsträckta halsar
och hängande ben draga fram helt nära marken.
Dagen började närma sig sitt slut, och som jag hade
flera timmars väg tillbaka till Borgholm, beslöt jag, att
mot östra kusten uppsöka någon bondgård, där jag kunde
tillbringa natten. I denna afsikt påskyndade jag mina
steg och såg snart ett bördigt landskap mellan täcka
löfdungar utbreda sig framför mig. Solen sänkte sig
mot det blånande hafvet borta i fjärran och förgyllde
med sina sista strålar trädtopparne på den vackra
löfskog jag hade på min högra sida. Nya fågelarter
uppträdde. En kornsparf sjöng sin gnisslande aftonvisa,
luften var uppfylld af lärkornas smekande toner, och
stenskvättan på en mur dansade med utbredd stjärt,
under det hon sjöng sin enkla drill, en ringdans kring
sin maka.
Snart var jag nere vid den med täta törnbuskar
omkransade löfskogen, och där ljöd en sång mig till mötes,
som ögonblickligen kom mig att stanna. Först hörde
jag endast en djup ton, men den var tillräcklig för att
klargöra, hvilken sångare jag hade framför mig. Det
var en näktergal. En stund var han tyst, men så slog
han en drill så mjuk, så innerlig, att jag ej endast hörde
hans toner, jag kände dem. Den lille gynnaren var dock
ej vidare lifvad för att sjunga; han tystnade snart, och
då jag ej ville tillbringa natten i det fria, skyndade jag
Ur djurens lif. *j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
