Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om några af Atlantiska oceanens fåglar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svinner däri. Snart ser man henne åter komma
uppflytande till ytan. Hon ruskar då på sig, blir tjock och
yfvig igen, och har hon lyckats fånga en fisk, förtär hon
den på vattnet. Fisken sväljes hel med hufvudet före.
När detta är gjordt, ruskar hon åter på sig och flyger
så i sned riktning upp till sina kamrater.
Det synes mig sannolikt, att sulan, då hon höjer
och sänker sig för djdoiingen, har nytta af sina mycket
stora luftsäckar. Hennes hud sitter fullkomligt lös kring
kroppen, endast fästad därvid med fina muskeltrådar.
När de stora tomrum, som således finnas under huden,
fyllas med luft, är huden genom dessa luftrum flera
centimeter skild från kroppen. Med fyllda luftsäckar blir
fågeln sålunda mycket tjock, och man förvånas öfver hur
smal hon på en gång kan göra sig, när luften utpressas.
När man på afstånd ser en flock fiskande sulor,
likna de mycket ett litet hvitt moln, och de störtdykande
fåglarne te sig som fölle det oupphörligt droppar ur
molnet ned i hafvet.
En annan hafsfågel, hvars lif är rätt intressant, är
den till stormfåglarnes grupp hörande liran eller skrapan,
som hon på Fseröarna kallas. Puffinus anglorum är
hennes vetenskapliga namn. Flere arter af detta släkte
finnas, men endast den ofvannämnda häckar i norra
Europa.
Liran är ungefär af en dufvas storlek. Till färgen
äro hennes öfre kroppsdelar svarta och de undre rent
hvita. Hon finnes i Atlantiska oceanen och häckar på
dess klippöar från Faeröarna och Islands östra kust ned
till södra Amerika.
Hafvet är lirans hem och hon för där ungefär samma
lif som stormfågeln, men synes mer än denne uppehålla
sig på hafvets yta och är mer sällskaplig. Man träffar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
