Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om fågellifvet vid vår halfös kuster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gråryggiga måsar flyga omkring. På själfva ön finnas ej
många fåglar, men vår nätta sädesärla har hittat dit och
trifs där lika bra som stenskvättan och skärpiplärkan.
Kråkan, den äggtjufven, har i brist på träd byggt sitt bo
i en klippa och flyger nu plundrande omkring på skären.
Länge stanna vi ej i land. Vi måste se, hvad som
finnes där ute bland skären. I en liten roddbåt begifva
vi oss af ut till de små holmarne på södra sidan. När
vi närma oss dessa, höja sig måsar i hundratal och flyga
skränande emot oss. Vi urskilja fyra arter. Talrikast är
sillmåsen, men hafstruten och gråtruten äro äfven
allmänna. Mindre talrik är fiskmåsen; han synes bo längre
in bland holmarne.
Labben är allmän, och vi se honom oupphörligt jaga
de sig högt jämrande måsarne. Från skären ljuder
strandskatans skarpa stämma, ejdrar stå tätt på hällarne, flyga
omkring eller simma bland bränningarna, och rödbenans,
roskarlens och större strandpiparens välkända läten höra
vi ofta. Här och där simmar den svarta tejsten, och
småskrakar ge sig plaskande af på flykten, när vår båt
glider fram mellan holmarne.
Slutligen se vi på en af de yttre små holmarne, som
fått namnet Södra Knappen, ett sällskap fåglar stå
uppradade. De äro till storleken ungefär som rapphöns,
korta och tjocka med oformligt höga, rödbandade näbbar.
På den öfre delen af kroppen äro de svarta, på den undre
hvita, och deras ben lysa vackert röda.
Detta är en egendomlig fågel, som vi förut ej gjort
bekantskap med, nämligen lunnefågeln (Marmon arcticus).
Förutom på ett af Soteskären, några mil härifrån, finnes
han ingenstädes mer i Sverige.
Lunnefåglarne äro föga skygga. Först när vi
kommit dem helt nära, taga de till vingarne och begifva sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
