- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
263

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Skåne till de lappländska fjällen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rufningeii och håller vakt, när denne är hos ägg eller
ungar.
Ännu ett par andra snäppor bo i detta träsk.
Rödbenan med sitt hvita band öfver vingen flyger ifrigt
skrikande där borta. Äfven hon har ungar i träsket, och
båda makarna kasta sig med förtviflans mod emot oss
för att rädda sina små från den fara, i hvilken de tro
dem sväfva.
Vid en liten vattenpuss lyfta plötsligt tvenne mindre
snäppor och komma, ifrigt skrikande »tepp, tepp, tepp»,
flygande emot oss. Det är grönbenta snäppor. Då vi
närma oss den lilla vattenpussen, blifva de rent
förtvif-lade. De kasta sig alldeles ned på oss, jämra sig som
öm de vore i dödsångest och sätta sig emellanåt på
toppen af en liten, närstående tallbuske.
Vi finna snart deras små näpna ungar, och när vi,
sittande bredvid vattenpussen, hålla en af dem i våra
händer, sätta sig de gamla fåglarne alldeles bredvid oss,
skrikande af ångest. Hanen visar dock, som hos
snäppfåglar i allmänhet, mer förtviflan öfver den fara, ungarne äro
utsatta för, än honan. Det är oss emellertid ett nöje att
återge den lille ungen friheten, och när vi släppa honom,
springer han som en råtta bort bland tufvorna, under
det att hans fader kastar sig ned öfver honom, och vi
tycka, att hans stämma förändras till ett glädjeskri.
Det är rätt egendomligt, att dessa fåglar, som visa
så mycken ömhet för sina ungar, dock öfvergifva dem
så snart de kunna flyga. Föräldrakärleken svalnar då,
och så fort ungarne kunna sköta sig själfva, flytta
föräldrarne bort ifrån dem.
I nästan hvarje träsk eller sjö ligga smålommar, och
att sädgäss pläga hålla till på mossen, bevisas af talrika
spår efter dem vid sjöarnes stränder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free