- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
275

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En augustidag på södra Ölands strand.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den gamle fyrmästaren Andersson vid Ölands södra
fyr berättade vid ett af mina senare besök, att isen vintern
1870—71 tog bort alla de gamla tångbankarne, som år
efter år legat utanför Sandviken, och att äfven själfva
den grunda, gyttjiga stranden därinnanför, på hvilken
fåglarne syntes trifvas särdeles väl, blef af hafvet
bortsköljd och förändrad. Ifrån att vara ett stort, af
gyttjiga pussar uppfylldt, vattenrikt fält blef denna del af
ängen helt och hållet igenväxt af långt gräs och andra
växter.
Samtidigt med denna lokalens förändring försvunno
skärfläckorna därifrån eller upphörde åtminstone att häcka
därstädes. Med den kännedom vi äga om en del fågelarters
ömtålighet för lokala förändringar synes det ej osannolikt,
att vi i det nyss relaterade förhållandet ha att söka
anledningen till skärfläckans förminskning på Öland. Ännu
visa sig årligen några få skärfläckor vid stranden, men
de synas ej vilja fortplanta sig där.
Min dag förflöt bland fågelvimlet på stranden. Jag
hade ej skjutit många fåglar, endast sett på dem, och det
var ej behagligt att skjuta bland en sådan mängd. Vid
ett tillfälle var jag tvungen att fälla ett par sällsynta
fåglar, som satte sig på stranden, och för mina båda
skott föllo då jämte dem ej mindre än 28 småsnäppor,
som längre bort stodo i vägen för hagelsvärmarne och
som jag ej hade önskat att döda.
Det började lida mot aftonen; flockar af änder
kommo flygande upp mot den grunda viken. Några
grafänder slogo ned helt nära mig utanför tångbanken. Jag
kröp ned i min koja för att ej skrämma dem, väl
vetande, att dessa snart skulle locka dit flera. Länge dröjde
det ej heller, förr än andra flockar lade sig där bredvid,
och inom kort kunde jag glädja mig åt att ha väl ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free