Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra gnagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 33» —
dana, som lefva under jorden, bland hvilka några helt
och hållet sakna synförmågan (Spalax).
Det gemensamma namnet gnagare hafva alla dessa
djur på grund däraf, att deras tvenne väl utbildade
framtänder äro mejselformiga och ställda mot hvarandra, så
att de kunna användas att gnaga med. Några, t. ex.
bäfvern, ha så starka tänder, att de med dem kunna fälla
rätt stora träd.
Af den stora gnagaregruppen finnas endast sex
familjer representerade på vår halfö, nämligen ekorrar,
hasselmöss, bäfrar, råttor, sorkar och lemlar samt harar.
Flera af dessa djur äro så väl kända och i skrift så
mycket afhandlade, att föga torde återstå för mig att säga
om dem. För fullständigande af denna uppsats om det
lif våra gnagare föra vill jag dock ej helt förbigå någon
af dem. Jag vill omnämna dem i den ordning, hvari de
vanligen äro uppställda i systemet, och börjar alltså med
råttorna.
Af egentliga råttor äga vi endast fyra arter i Sverige,
och vi ha nog af dem. Inga andra däggdjur torde
numera göra människan så mycken skada och vara så illa
anskrifna som dessa. De äro äfven allestädes närvarande.
Ute på fälten, i magasin och lador frossa de på säd, och
den spannmål, som årligen förstöres af dem, torde utgöra
en förlust vida större, än man i allmänhet tänker sig.
Det är dock icke endast på säd de göra skada; de gnaga
sig in i våra boningshus och angripa nästan allt hvad
de öfverkomma, både ätbart och icke ätbart. Ej
underligt därför, att dessa djur äro hatade af människan och
att man gör allt för att befria sig från dem.
De båda hos oss förekommande större råttarternas
historia är ganska märklig. De hafva nämligen ej
ursprungligen tillhört vår världsdel, och man vet ej med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
