- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
344

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra gnagare.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tände bunden vid husen, om hon äfven någon gång, där
hon har rik tillgång på säd, ger sig af ut på fälten.
Genom sin litenhet blir hon mindre farlig för
människan än de större arterna, men äfven hon kan stundom
föranleda stora förluster genom att söndergnaga kläder
och dylikt. Hon har däremot ej den stora bruna råttans
förmåga att trotsa sina fiender. Katter, ugglor, vesslor
och andra små rofdjur hålla strängt efter henne, och hon
förekommer därför ingenstädes i stor mängd. Helt säkert
skulle hon utrotas af den stora bruna råttan, hvilken
angriper och uppäter henne, om ej hennes litenhet
skyddade henne. Hon kommer nämligen genom små springor
och kryphål lätt fram till rum, skänkar och skåp, från
hvilka hennes större släkting och fiende är utestängd.
Ivilla husråttan för ett undangömdt lif och är, där
hon ifrigt förföljes, liksom sina närmaste släktingar ett
nattdjur. Om hon ej ofredas, blir hon dock djärf och
visar sig ofta på dagen. Medan jag var borta på en
längre resa och min hustru satt ensam hemma med en
liten son, roade hon sig med att lägga hampfrö på
golf-vet till en liten råtta, som ofta visade sig. Det lilla
djuret kom dagligen fram och blef slutligen så tamt, att
det långa stunder hvarje dag satt på vaggmeden utan
att låta skrämma sig af att denna sattes i gång. Med
sina näpna rörelser och sin ringa skygghet roade hon
min hustru och var en hel sommar till sällskap åt henne.
Skogsråttan (Mus sylvaticus) är ett litet mycket
vackert och nätt djur. Hon liknar vid hastigt påseende den
lilla husråttan men är som fullväxt betydligt större, har
längre svans och skiljer sig för öfrigt från denna genom
större hufvud, mera utdragen nos, mycket större och
utstående ögon samt betydligt större bakfötter. Till färgen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free