Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om insektslifvet vid Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något afstånd se vi den ena fjärilen efter den andra,
ledda af doften, styra sin färd till busken, tätt bredvid
hvilken vi slå oss ned för att iakttaga dem. Den stora
ligusterfjärilen (Sphinx ligustri) faller oss först i ögonen.
Med darrande vingar står han stilla i luften och sträcker
sitt långa sugrör in i en blomma. Han är stor, nästan
som en liten fågel, gråskymlig till färgen med
bakkroppen och bakvingarne tvärbandade. Vi kunna betrakta
honom på helt nära håll och se tydligt, hur han inåt
rullar ihop sitt långa sugrör för hvar gång han flyttar
det från en blomma till en annan. Tätt bredvid honom
står en annan, blott föga mindre men mera i grått
färgad fjäril, som beter sig på samma sätt. Det är den i
våra barrskogar allmänna Sphinx pinastri.
Många andra fjärilar se vi besöka Kaprifoliumbusken.
Den vackra, med sistnämnda arter besläktade Deilephila
galii, som kännes igen på sin grönaktiga färg med ett bredt
ljust band längs midten af vingarne, den något mindre
D. elpenor med sina rosenröda bakvingar och den lilla
gulaktiga D. porcellus. Alla dessa Sphingider äro
allmänna i Upland, och de bete sig på samma sätt. Snabba
som vinden draga de fram och flyga långa vägar för att
besöka sådana blommor, som med sin vällukt locka dem.
Dessa fjärilar äro nära besläktade med den präktiga
men sällsynta dödskallefjärilen, hvilken man hos oss
endast sällan finner, harven är dock ej fullt så sällsynt.
Denne lefver på potatisblad, och där han finnes, förråder
han sig lätt därigenom, att potatisbladen fläckvis blifva
uppätna, så att det syns på rätt långt afstånd. Den stora,
mycket brokiga larven är lätt att igenkänna på sitt liksom
gryniga analhorn. När larven blifvit fullväxt, gräfver han
ned sig i jorden och förvandlar sig till en stor svart puppa,
hvilken någon gång påträffas vid potatisupptagning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
