Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om mullvaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skofvelformiga och så snedt ställda, att djuret vid
gående icke berör marken med mer än fötternas nedre eller
inre sida, ej, som andra djur, med fotsulan. Tårna på
framfötterna äro fem till antalet och knappt skilda från
hvarandra. Klorna äro starka, plattade och krökta så,
att de lämpa sig för gräfning. Bakfötterna åter äro af
vanlig form och mycket mindre än de främre. Fällen är
silkeslen, kort och tät, färgen glänsande svart.
I södra Sverige, Skåne, Halland, Bleking och vissa
delar af Småland är mullvaden, på för honom lämpliga
lokaler, mycket allmän. Flerestädes i Västergötland,
särskildt kring Sköfde, är han också vanlig, och så lär
äfven vara fallet i Östergötland. Längre mot norr blir
han sällsyntare men finnes ännu på några få ställen i
Södermanland.
För sin trefnad fordrar mullvaden lös, fet mylla, och
jag har aldrig funnit honom på platser, där jorden
bestått af lera eller af sand.
Mest utmärkande för mullvaden är, att han helt och
hållet lefver under jorden, och han är hos oss det enda
däggdjur, som är så fullständigt bundet vid detta
lefnadssätt. Hans stora, kraftiga främre extremiteter, hvilka,
så väl hvad själfva fötterna beträffar, som benens och
musklernas byggnad, äro mycket starka, ger honom
förmåga att förvånande hastigt gräfva sig fram genom
jorden. Utrustad, som han är, med särdeles fint luktsinne
och fin känsel i sin långa, spetsiga nos, känner han sig
för med denna under gräfningen, och så framlefver han
hela sitt lif under ständigt jagande genom jorden. Uppe
på marken rör han sig långsamt och går så lågt, att
buken släpar på marken. Blir han öfverraskad af någon
fiende, söker han sällan springa undan. Han ställer sig
vanligen genast på hufvudet och gräfver sig på ett ögon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
