Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om de vilda gässen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nalkades deras bo, och flögo skrikande fram och åter
omkring mig.
I den lösa, mossiga marken hade fåglarne gjort en
fördjupning för äggen. I somliga bon, äfven där äggen
voro rufvade, fanns obetydligt med dun, stundom endast
något som bädd under äggen. I andra bon åter var
dunet rikare och i några så rikt, att äggen lågo dolda däri.
De flesta bon innehöllo 5 ägg, några endast 3—4, under
det att en kull bestod af 7 och en annan af 6.
I flera taflackbon fann jag, jämte fåglarnes egna
ägg, äfven ejderägg, liksom jag äfven ofta i ejderbon
träffade taflackägg. Detta bevisar, att taflackorna tagit
efter sina grannars — ejderhonornas — fula vana att
stjäla ägg från hvarandra.
Ehuru taflackan i luften rör sig nästan lika lätt som
andra gäss, har hon ej deras förmåga att taga sig fram
på landbacken. Träffar man henne där under den tid
hon ej kan flyga, är hon lättare att upphinna. Hon
simmar äfven sämre. Sålunda voro de taflackor, som
jag under ruggningstiden träffat ute i sjön, lätta att med
båt upphinna, och de döko endast några meter undan,
när jag var nära att fånga dem lefvande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
